Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. VI. Om kunskapen ur värksamhetens synpunkt. Tänkandet - De olika slutformerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
En objektiv förutsättning för hela det induktiva förfarandet
blir vidare, att värkligheten öfverhufvud företer likabestämdhet,
resp. likformighet — med ett ord: konstans — eller "that the
course of nature is uniform", såsom John Stuart Mill, den moderna
induktionsteoriens berömdaste målsman, angifver hela detta
invecklade förhållande1.
Induktionens objektiva grundförutsättning kan för öfrigt
betraktas som ett specialfall, koordineradt med den s. 48 framhållna
allmänna kunskapsteoretiska förutsättningen, hvarvid båda framstå
såsom determinationer af den likaledes förut (s. 49) antydda allra
allmännaste grundförutsättningen om värklighetens fullständiga
bestämdhet. Den nämda induktionskonstansen — som därtill ju icke
saknar erfarenhetsverifikation — är dock icke en så fundamental
förutsättning, som den, hvilken innebär fordran, att värkligheten
skall bilda ett enda sammanhang, utan närmast endast ett vilkor
för det induktiva slutandets objektiva giltighet. Då det emellertid
ligger till grund för möjligheten af något så vigtigt, som
uppställandet af empiriska lagar inses dess betydelse.
Själfva induktionssluten kunna för öfrigt anses försiggå efter
en viss substitutionsgrundsats2.
Af omedelbart erfarenhetsursprung är ock analogislutet. Men i
likhet med induktionsslutet har det äfven sina logiska
förutsättningar. Under det induktionen hvilar på förutsättningen om en
föremålens och förhållandenas likabestämdhet och likformighet,
utgöres analogislutets af tanken om en viss föremålens inbördes
motsvarighet.
Analogislutet är ett slut från vissa hvarandra motsvarande
och med hvarandra öfverensstämmande egenskaper hos två eller flere
föremål till motsvarighet och öfverensstämmelse mellan ytterligare
en eller annan egenskap hos föremålen. Städerna A, B, C likna
hvarandra i en mängd hänseenden; nu finnes elektrisk belysning i
A och B; däraf sluter man, att det sannolikt finnes elektrisk
belysning äfven i C. Som ett andra exempel må tjäna det berömda
1 Se Mills Logic, p. 200, Ueberueg, Logik, S. 427. Poincarë, La science et
1’hypothèse, p. 24: »L’induction . . . repose sur la croyance à un ordre général de
l’Univers"; "L’induction, appliquée aux sciences physiques, est toujours incertaine,
parce qu’elle repose sur la croyance à un ordre général de l’Univers, ordre qui est
en dehors de nous".
3 Se därom Erdmanns Logik, I, S. 588. Om induktion öfverhufvud se dessutom:
Sigwart, Logik, II, S. 401 ff. Wuudt, Logik II: I, S. 20 ff., Schdbert-Soldeen, Gründl,
S. 259 ff., Helmholtz, Handb. d. physiol. Optik, S. 581, 593, Ueberweg, Logik, S. 422,
Volkmann, Erk.-theor. Grundz. d. Naturw., S. 41 ff., Kbonan, Naturerkjend., S. 65 ff..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
