Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XII. Om kunskapens allmänna objektivitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
ligheten själf. Men under sådana förhållanden blir det mindre gåtfullt
att de kunna äga en motsvarande objektiv användning och betydelse.
Ur nu antydd synpunkt äro tankelagarna rent af genetiskt
bestämbara som " erfarenhetslagar" Och om man med logiska
kategorier förstår de allmännaste grundformer, vid hvilka tänkandet
är bundet, så blifva dessa närmast de angifna: föremål och
förhållande, (ur hvilka andra sedan kunna
framanalyse-ras). Nämda kategorier äro intuitioner, och tankelagarna äro
ursprungligen intet annat än föremålens för dessa intuitioner
allmännaste formella bestämningar. Tankelagarna hafva således sitt
ursprung, sitt stöd och sin relativa motsvarighet i den gifna
värkligheten samt därmed äfven kriteriet på sin giltighet som
erfarenhetsbestämningar.
Men märk väl: tankelagarna i sin utbildande och fulla logiska
bestämdhet äro icke blotta empiriska abstraktionsprodukter, utan
abstraktioner af det särskilda slag, som — i likhet med den rena
matematikens grundbegrepp — innehålla ett konstruktivt pius.
Och det senare är icke ett värk af den gifna värkligheten, resp. den
omedelbara erfarenheten, utan af det själfvärksamma tänkandet,
som huru inskränkt dess egentliga själfvärksamhet än må vara dock
förmår så mycket. Detta rena tankekomplement reducerar sig
för öfrigt egentligen till, att de af de gifna föremålen själfva
och deras allmännaste förhållanden grundlagda, om man så vill,
empiriska tankelagarna vidareutbildas och exaktgöras så, att
de framstå som absoluta normativa principer. I stället för den
relativa identitet, erfarenhetsföremålen förete, sätter då tänkandet den,
som sagdt, absoluta, som den egentliga logiska identitetslagen på
samma gång uttalar och fordrar. Och på motsvarande sätt med
de öfriga lagarna. Men ännu en handling af konstruktiv natur
företager tänkandet med tankelagarna. Det utvidgar nämligen
deras giltighetssfär och förutsätter, att de gälla äfven inom det
transscendenta området.
1 Wundt, Logik, I, S. 561, System, S. 150 ff, 166. Ethik, I, S. 11 "die
Denkgesetze beziehen sich auf einfachste Beziehungen der Auschaunung". I samband
härmed är Volkmanns yttrande, Erk.-theor. Grundz. d. Naturw., S. 172—173, af intresse.
"Das äussere Geschehen der Dinge, soweit es nothwendig und gesetzmässig vor eich
geht, drängt sich auch schon dem kleinsten Erfahrungskreise auf, und dieses
gesetz-mässige äussere Geschehen der Dinge ist es, welches empirisch uns zwingt, diese
Gesetzmässigkeit nachzudenken. So halte ich dafür, dass die Logik in uns ihren
Ursprung in dem gesetzmässigen Geschehen der Dinge ausser uns hat, dass die
äussere Nothwendigkeit des Naturgeschehens unsere erste und recht eigentliche
Lehrmeisterin ist".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
