Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XX. Empirisk totaluppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604
Kap. XX.
Empirisk totaluppfattniiig.
Enligt föregående kapitels slutrader hafva vi att ägna någon
uppmärksamhet åt den psykofysiskt bestämda värkligheten fattad som
ett enda helt, alltså ur en viss syntetisk synpunkt. Förut hafva
vi isärhållit det yttre och materiella, det inre och andliga. Nu
hafva vi att tänka dessa abstraktioner i deras reella sammanhang
och se det hela så att säga i högt fågelperspektiv.
Den totaluppfattning, som resulterar, då den yttre och inre
erfarenheten återföres till sina yttersta empiriska förutsättningar
och dessa sammanfattas till en syntetisk grundåskådning, hvarvid
den empiriska naturvetenskapens och den empiriska psykologiens
fundamentala kategorier komma, att samarbetas till ett tankehelt,
kan man benämna psykofysisk naturalism (resp. spiritualism).
Enligt denna teoretiska världsåsigt återför sig värkligheten till en
ursprunglig totalitet — ett alltså både’ enhet och mångfald
omfattande system — af psykofysiskt bestämda substanselement !.
Ett dylikt element utgör den yttersta tankeexpressionen särskildt
för den regress, hvartill tänkandet uppfordras vid reflektionen på
den gifna yttre och inre värkligheten osjälfständighet. Men nämda
värklighet uppfordrar tänkandet äfven ur flere andra synpunkter
till ett fastställande af vissa yttersta och fundamentala begrepp,
med hvilkas tillhjälp den sedan kan uppfattas som ett
åtminstone i någon mån begripligt sammanhang ocli helt. När då
antydda begreppsutveckling medför eller liksom afsätter ett eller
annat objektivt kategorisystem såsom resultat skola dettas
specialbegrepp naturligtvis icke isärhållas som isolerade och spridda
beståndsdelar i ett stycke värk, utan fastmer betraktas som intimt
förbundna logiska expressioner för ett och samma, i sig öfver all
abstrakt uppdelning höjda hela. Värkligheten består icke af ett
antal sammanhangslösa substanser; uttagna ur sitt reella sammanhang
1 S. 582.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
