Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
656
han är teleologisk panteist (ibid. 239). Rickert, Gegenstand, S. 153. Om
Erdmanns uppfattning »dass Metaphysik und Erkenntnistheorie ein und
dieselbe Wissenschaft seien» se lians Logik, I, S. 11. Riehl, Kritic., II:
Th. 2, S. 12—16. Det finnes ingen specifik metafysik, men väl »eine
Weltanschauungslehre». Den vetenskapliga världsåskådningen är
emellertid »das gemeinschaftliche Ziel der Gesammtheit der Wissenschaften» (ibid.
12). S. 120 tillägger R.: »Ich halte die Überzeugung von der
Unmöglichkeit metaphysischer Systeme für eine der wichtigsten Resultateder
allgemeinen Wissenschaftstheorie». Det är alltså skilnad mellan
»metaphysische und wissenschaftliche Systembildung» (ibid. 82). Laas, som är en
bland den tyska positivismens målsmän (se nedan) och afvisar all
metafysik, söker återföra den senare eller, såsom han stundom uttrycker sig,
»platonismen i tanke och lif» till fem hufvudmotiv, som utredas i hans
arbete Idealismus u. Positivismus, Th. 1, S. 98—176. Schuppe; enl.
honom blir den kunskapsteor. logiken på samma gång en ontologi, i
hvilken de fundamentala kunskapsbegreppens värkliga innebörd utvecklas
(Gründl-., S. 4). Leclair, Beiträge, S. 6 ff: Verwerfung der Metaphysik.
Dilthey, Einl., S. 491, 501 ff, 516: »Die Euthanasie der Metaphysik».
Lotze, Metaphys., S. 4 ff. Wartenberg, Probl. d. Wirk., S. 42 ff, Anm.
Sigwart, Logik, II, S. 758 ff. Wundt, System, S. 31 ff. Külpe, Einl.,
S. 21, 261. Med metafysik förstår K. »den Versuch einer mit
wissenschaftlichen Mitteln ausgebauten Weltanschauung».
Den riktning, som resolutast förnekar möjligheten af metafysik och
betraktar denna som en alltigenom illegitim skenvetenskap, benämnes i våra
dagar vanligen positivism, en grundåsigt, som för öfrigt företer flere olika
af-skuggningar. Termen är, som förut angifvits, uppfunnen af A. Comte, hvilken,
som bekant, ansåg att den mänskliga kunskapsutvecklingen genomlöpt tre
hufvudstadier, det teologiska, det metafysiska och det positiva, i hvilket
senare den har att förblifva. Såsom den kunskapsteoretiska positivismens
främste och inflytelserikaste representant betrakta vi dock John Stuart
Mill. För öfrigt notera vi: E. Laas (s. 34): Id. u. Pos., Th. 1,8. 183:
Der Positivismus. Med positivism förstår han »diejenige Philosophie, welche
keine andern Grundlagen anerkennt, als positive Thatsachen, d. h. äussere
und innere Wahrnehmungen; welche von jeder Meinung fordert, dass sie
die Thatsachen, die Erfahrungen nachweise, auf denen sie ruht» (ibid).
»Nirgends greift der Sensualist zu nicht erfahrbaren, wissenschaftlich nicht
constatirbaren Inhalten und Vorgänge aus» (ibid.. 188). Dock förnekar
Laas icke »die Möglichkeit wissenschaftlicher Bearbeitung der Sinnenwelt»
(ibid., Th. 3, S. 5). Därvid blir det likväl omöjligt att öfverskrida
medvetandets föreställningssfär (ibid. 46 ff.) och åstadkomma annat än mer eller
mindre tjänliga »föreställningsskemata» (ibid. 116); jfr Th. 3, S. 34, 125
ff. Haltfullare och afgjordt mindre empiristisk är A. Riehls positivism (s.
34), hvilken i själfva värket är en »filosofisk kriticism», som ej ens saknar
sin bestämda metafysiska fördjupning. Riehls hufvudarbete är flere gånger
cit. i det föreg. Avenarius’ empiriokritiska positivism utmynnar i den
»rena erfarenhetens» teori och tenderar mot ett »världsbegrepp», som
endast innehåller rena »E-värden», d. v. s. blott sådant kunskapsinnehåll, som
»durch den Gegenstand allein gegeben ist» (s. 460). Om Aveuarii kraf
på en rent deskriptiv vetenskap se s. 464. Mach, Die Analyse der
Empfindungen, S. 1 ff: Antimetaphysische Vorbemerkungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
