Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Kunskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
absolut enhet; således ej något yttre, i tid och
rum varande, utan något inre och andligt. D.
v. s. den organiska principen uti växtlifvet
måste i sin grund vara ren förnimmelse eller
sjelfmedvetande, således en enhet i och af en
mångfald af inre andliga bestämningar. Om nu denna
enhet tänkes såsom stående i omedelbar relation
och bestämdhet af det yttre, så fattas dermed
begreppet om ett animaliskt lif, ett lif, som ej
är något för sig, utan helt och hållet uppgår i
sina egna sensationer och organer samt såsom
sig i tiden utvecklande framträder såsom drift
eller instinkt samt fri rörelse i rummet. Häraf
följer således, att, liksom förut visats, huru hela
den objektiva verlden kan betraktas såsom ett
organiskt helt, hon äfven kan betraktas såsom
ett besjäladt väsen. Och denna åsigt får sin
tillämpning ej allenast på djur-, utan äfven på
växt- och stenriket, då nämligen allt fattas
såsom besjäladt. Hit hör Platos verldssjäl,
Aristoteles’ besjälade universum, Neoplatonikernas
demiurg och på visst sätt äfven Gnostikernas
æoner, hvarförutom flera andra exempel på detta
tänkesätt kunna anföras. Så har på sista tiden
en tysk tänkare vid namn Czolbe, utgående från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
