Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ABC — alfabetets historia - Det latinska alfabetet - Inget alfabet är fullkomligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 ABC
[-Hieroglyfer Sinaitiska Moabitiska-]
{+Hiero- glyfer Sinai- tiska Moabi- tiska+} Grekiska Latin
FRÄN BILD TILL BOKSTAV
Den här tabellen visar hur en del forskare tänker sig
utvecklingen från hieroglyfer till moderna bokstäver. De som
kallas sinaitiska tecken har man under vårt århundrade funnit
inhuggna på Sinaihalvön. Det moabitiska alfabetet är,
liksom det feniciska, en form av den kananeiska skriften. Hos
de grekiska bokstäverna har utvecklingen åskådliggjorts från
äldre former (till vänster) till de slutgiltiga klassiska formerna
(inom parentes). Flera grekiska och semitiska tecken som
inte bevarats i det latinska alfabetet har inte tagits med i
uppställningen. Våra bokstäver Y och Z har senare upptagits
ur det grekiska alfabetet och har därför placerats sist, ej
efter F och T, som i det grekiska. Ä, Ä, Ö har under senare
tid tillkommit genom överskrivning av a respektive e över
bokstäverna A och O.
vänds alltmer det vanliga latinska alfabetet även för
tyska texter. Den germanska runskriften uppkom ur
det grekiska och latinska alfabetet (se Runor).
Det ryska alfabetet, som efter skriftreformen 1917
har 33 tecken, utbildades indirekt från det grekiska
genom det gamla »kyrilliska» alfabetet. Jämte det
ryska utbildades senare även ett serbiskt alfabet.
Det alfabet som fått störst betydelse vid sidan av
det latinska är det arabiska, också det en avläggare av
det nordsemitiska alfabetet. Det arabiska alfabetet
används av alla arabisktalande folk och därtill av de
flesta andra muhammedanska folk.
Inget alfabet är fullkomligt
Alfabetisk skrift används numera allmänt över hela
världen, med undantag av Kina. För närvarande finns
det omkring femtio alfabet, om man bortser från
mindre olikheter beroende på dialektskillnader. Intet
av dessa alfabet är fullkomligt. Det ideala alfabetet
skulle nämligen beteckna varje ljud med ett särskilt
tecken och icke mer än ett ljud med samma tecken.
Den engelska stavningen är bekant för att i hög grad
avvika från denna norm, medan exempelvis den finska
stavningen är mycket ljudenlig. Flera försök har gjorts
att konstruera exakta alfabet, och de används också
inom språkvetenskapen för att återge ett språks uttal.
De kallas fonetiska alfabet. Det mest spridda är det
som framförts av Association Phonétique
Internationale (Internationella fonetiska sällskapet). Här i
Sverige används, särskilt för dialektuppteckning, det
av J. A. Lundell skapade landsmålsalfabetet.
Allteftersom handel och samfärdsel knyter närmare
förbindelser mellan folken, visar sig en allmän
benägenhet att antaga det latinska alfabetet. Japanerna
har börjat använda det för kommersiella ändamål,
ehuru deras litteratur fortfarande skrivs med
kinesiska tecken uppblandade med en därur härledd
stavelseskrift, ett övergångsstadium mellan bildskrift och
alfabetisk skrift. Även i Kina har försök gjorts att
skapa en alfabetisk skrift på basis av det latinska
alfabetet, men flera faktorer hindrar kineserna från att
helt lämna sin ideografiska skrift. År 1928 övergav
Turkiet det arabiska alfabetet, med vilket koranen är
skriven, och antog det latinska.
Men tro inte att bildskriften är ett passerat stadium
ens för oss västerlänningar! Se på siffrorna! I, II, III
är ju tydliga bilder, och våra vanliga arabiska siffror
är ideografer som förstås av alla som känner dem,
oberoende av hur de utläser dem. Bläddrar vi i en
almanacka, finner vi flera gamla astronomiska tecken, som
inte behöver någon förklaring, t. ex. avbildningar av
solen och månen. I internationella sammanhang inser
man alltmer vikten av tydliga tecken, t. ex. i trafiken.
Ett par lekande barn på en skylt, en bild av ett lok, ett
kryss som symbol för en vägkorsning är lättfattliga
tecken, som man förstår utan kunskaper i läsning.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
