Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ABC — alfabetets historia - Från bild till bokstav - Det latinska alfabetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALFABETETS HISTORIA
Abc. Det första som ett svenskt barn får lära sig
i skolan är alfabetet och konsten att läsa. I
Västeuropa är denna kunskap var mans egendom. Så är
det inte överallt i världen. Analfabetismen —
oförmågan att läsa — är fortfarande utbredd. I Kina t. ex.
kan en stor del av
befolkningen inte läsa. Detta
beror delvis på att den
kinesiska skriften är svårlärd.
Den är nämligen i princip
en bildskrift, där varje
tecken står för ett ord, ett
begrepp; och för att kunna
läsa en vanlig bok måste en
kines känna till flera tusen
tecken.
Vårt alfabet — det
latinska -— innehåller blott
ett par dussin bokstäver,
vilka i allmänhet
betecknar var sitt ljud. Genom att
sammanställa dessa
ljudtecken bildar vi våra
stavelser och ord.
Från bild till bokstav
Alfabetet har dock en
gång uppstått ur en
bildskrift, en ideografisk skrift.
Steget från dessa bilder till
vårt moderna alfabet är
långt. Vetenskapsmännen
har ännu inte helt utrett
alla stadier i utvecklingen från bild till bokstav.
Före år 3000 f. Kr. skapade egyptierna ur sin
ideo-grafiska hieroglyfskrift ett alfabet, som användes
tillsammans med bildtecken. Man anser att det s. k.
nordsemitiska alfabetet (jämte det sydsemitiska)
utvecklats ur egyptiska skrivtecken.
Från det nordsemitiska alfabetet härstammar många
än i dag använda alfabet. En av dess avkomlingar,
det feniciska alfabetet, fördes av feniciska handelsmän
och sjöfarare till Grekland, där det började användas
efter år 1000 f. Kr. De semitiska alfabeten saknar
särskilda vokaltecken. Vokalerna betecknas i senare tid
i vissa fall med små hjälptecken. Genom att ge nya
Det var 1637 som den första tuppen förekom i svensk
ABC-bok. »Med ett Ris som minnet skärper och en Tupp
som Russin värper». Riset har numera försvunnit men
tuppen har allt sedan dess troget följt barnen vid deras
första lärospån i konsten att läsa. Ovanstående ståtliga
tupp är från 1951 och pryder omslaget på Britt G.
Hall-qvists och Stig Lindbergs populära ABC-bok.
ljudvärden åt vissa av alfabetets bokstäver skapade
grekerna tecken för vokalerna. Semitisk skrift löper
från höger till vänster, och det blev också den
ursprungliga skrivriktningen hos grekerna. I gamla
inskrifter finner man också texter skrivna
»oxvändnings-vis» (bustrofedon’), dvs.
med raderna löpande
omväxlande från höger till
vänster och från vänster till
höger som fårorna på en
plöjd åker. I sin slutgiltiga
klassiska form går dock den
grekiska skriften på
modernt västerländskt vis från
vänster till höger. Vid den
tiden hade det grekiska
alfabetet 24 bokstäver.
Det latinska alfabetet
Genom etruskisk
förmedling uppstod det latinska
eller romerska alfabetet
omkring 500-talet f. Kr. ur
det grekiska, och på detta
nya alfabet skrevs Roms
klassiska litteratur. De
äldsta romerska (fornitaliska)
inskrifterna begagnar sig av
grekiska bokstäver i något
förändrad form. Några av
de grekiska bokstäverna
bortföll fullständigt, varför
det romerska alfabetet kom
att bestå av endast 21 bokstäver, till vilka dock senare
lades de grekiska bokstäverna Y och Z. Det
ursprungliga latinska alfabetet hade samma tecken för i och j,
liksom för u och v. Först vid nya tidens inbrott började
man använda i och u som vokaltecken, j och v som
konsonanttecken, men det dröjde ända in på
1700-talet, innan denna nyhet hade trängt igenom, och
rester av det gamla bruket finns fortfarande kvar (i
svenskan vid skrivningen av en del egennamn, t. ex.
Collijn, Johnson, Quist). Det tyska alfabetet
härstammar också från det latinska, men bokstäverna har fått
bibehålla sin medeltida, »gotiska» typ, av vilken den
s. k. frakturstilen är en senare variant. Numera an-
305773 i
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
