Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika — de svartas världsdel - En världsdel som naturen skyddade mot inkräktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_______________________________________________________________________________ AFRIKA I 3
DE SVARTAS VÄRLDSDEL
Afrika. Det är ur många synpunkter märkligt, att
Afrika trots sitt relativt centrala läge vid Europas
portar likväl länge förblev ett i stort sett okänt land.
Medan det avlägsna Sydamerikas geografiska
hemligheter i huvudsak avslöjades redan under 1500-talets
korta och hektiska upptäckartid, visste man föga eller
intet om förhållandena i det inre av Afrika ännu långt
in på 1800-talet. Det fortfarande brukliga uttrycket
»mörkaste Afrika» anspelar ej blott på de inföddas
hudfärg, det säger också något om de dunkla
föreställningar som nästan in i nuvarande tid har utmärkt vår
uppfattning om de svartas världsdel.
Stor och hemlighetsfull, uppfylld av vilda djur och
vilda människor, av öknarnas ändlösa sandhav och
urskogarnas stiglösa vildmarker utbredde sig här en
kontinent tre gånger så stor som vår egen världsdel.
Och ingen föreföll särskilt intresserad av vad som
dolde sig innanför dess gränser. I radions och bilarnas,
flygmaskinernas och storindustriernas tidsålder kan
detta synas som en gåta.
En världsdel som naturen skyddade
mot inkräktare
Det hade väl dock varit orimligt, om ej också Afrika
någon gång frestat nyfikenheten och förvärvsbegäret.
Åtskilliga prövade också sin lycka under
århundradenas lopp och trängde in i det okända, men få gjorde
det ostraffat.
Från antikens rika kulturländer kring Medelhavet i
norr låg det egentliga Afrika skilt av Saharas breda
och ogenomträngliga dödsbälte. Från det romerska
väldets yttersta utposter i de nordafrikanska
provinserna såg legionärerna blott en livsfientlig ödemark av
heta sanddyner och kala stenmarker breda ut sig mot
söder så långt ögat nådde. Här slutade förvisso den
bebodda världen, vad som låg där bortom visste ingen.
Endast i öster utefter Nilen öppnade naturen en
möjlig väg mot det inre. Längs dess vattenfåra trängde
Utsträckning. Från Kap Blanc (37° 2T n. br.) till Kap Agulhas
(34° 5T s. br.); från Kap Verde (17° 34’ v. I.) till Ras Hafun
(51° 28’ ö. I.). Längd 8 000 km, bredd 7 500 km; areal omkr.
30,4 milj, km2, dvs. tre gånger Europas yta.
Befolkning. Omkring 203 milj., därav ca 5 milj, européer.
Sa’haraöknen. Areal omkr. 8,5 milj, km2, världens största öken.
Högsta berg. Kilimandja’ro (6 010 m), Ke’nya (5195 m),
Ru-wenzo’ri (5 310 m), Ras Dascha’n (4620 m), Höga Atlas
(4225 m), Kameru’nberget (4 075 m).
Förnämsta floder. Nilen (6 500 km), Kongofloden (4 200 km,
näst Amasonfloden jordens vattenrikaste flod), Niger (4 160 km),
Sambe’si (2 660 km).
Största sjöar. Victoriasjön (68 800 km2. 80 m djup), näst Lake
Superior i Nordamerika världens största sötvattensjö;
Tangan-yi’ka (31 900 km2, 1 435 m djup).
Största vattenfall. Victoriafallen i Sambesi (fallhöjd omkr.
120 m, bredd 1 700 m), Livingstonefallen i Kongo (tills. 274 m
fallhöjd, bortåt 35 milj, hk utvinnbara).
också redan de gamla egyptierna mot söder, men
»ka-taraktemas» strida forsar och Suda’ns villsamma
papyrusträsk bildade så verksamma hinder, att flodens
källor och årliga översvämningar förblev olösta gåtor
under årtusenden.
Sahara kom på så sätt att redan från begynnelsen
dela upp kontinenten i ett Nordafrika, vars öden
vävdes samman med de övriga medelhavsländernas, och i
ett »Negerafrika», som länge förblev en värld för sig
och ett land utan historia.
Infödingar i strid med djurens konung.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
