Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afganistan — buffertstat och krigarfolk - Nomadliv i de karga bergs- och stäpptrakterna - En ung stat på väg mot europeisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 AFGANISTAN ––––––––––––––––––––––––––––––––––––-
Staden Ghazni vid den gamla
karavanvägen
Kandahar-Ka-bul, som en gång var den
stolta huvudstaden i de turkiska
ghaznavidernas välde, räknar
i våra dagar blott omkr. 10 ooo
invånare och av dess forna
storhet återstår numera endast den
imponerande stadsmuren. Den
breda landsvägen, som leder in
genom stadsporten mellan de
båda runda vakttornen, är en
afgansk rikshuvudväg,
trafikerad bl. a. av en reguljär
bussförbindelse två gånger i veckan
från iranska gränsen i väster
ända till Pakistans gräns i öster.
De förnämsta jordbruksbygderna är belägna på de
bergkransade dalslätterna i trakten av Kabul och i
Kafiristan nordöst därom samt i dalgångarna kring
floderna Heri Rud och Hilmend Rud, som avrinner
västerut in på iranskt område. De viktigaste
exportartiklarna utgörs av ull och hudar.
Bergsbruket producerar världens finaste lapis
la-zuli. Koppar, silver, jäm, kol och petroleum finns,
men transportsvårigheterna hindrar brytningen. Ännu
så länge vet man ganska litet om landets
mineralskatter, men de antas vara avsevärda.
En ung stat på väg mot europeisering
Afganistan är en mycket ung stat. Den starka
sön-dersplittringen i stammar och raser och landets
utsatta läge omintetgjorde länge landets enande.
Alltsedan perserrikets dagar har Afganistan behärskats av
många främmande inkräktare. Under de turkiska
ghaznaviderna 976—1154 var landet centrum i ett
betydande välde. 1222 införlivades landet med
Djingis-khans mongolvälde, 1383 kom det under Timur Lenks
och därpå under stormogulernas överhöghet. 1747
grundades ett inhemskt rike, som utvidgades genom
erövringar i Indien.
När det brittiska inflytandet blev bestämmande i
Indien, fick engelsmännen stora intressen att bevaka
i Afganistan. Ständiga afganska plundringståg på
indiskt område förde till täta straffexpeditioner, som
ofta utvecklades till verkliga krig. Rivaliteten mellan
England och Ryssland, som på 1860—70-talen utbrett
sin makt i Turkestan, ledde till nya tvister. Under Abd
ar-Rahman, som engelsmännen 1880 gjort till emir,
förhärskade det brittiska inflytandet, och ännu under
första världskriget upprätthölls vänskapen med
England. Men 1919 mördades den engelskvänlige emiren
Habibullah, och hans son Amanullah förde maj—aug.
samma år ett »heligt krig» mot Indien. I freden blev
landets fulla självständighet erkänd. Afganistan blev
konstitutionell monarki 1922 och fick ett slags
representation på två kamrar, den nedre folkvald.
Amanullah trädde i livlig förbindelse med Sovjetunionen,
Turkiet, Persien och de större europeiska staterna samt
började ett omfattande reformarbete, som förde
honom i konflikt med de konservativa elementen i
landet, särskilt prästerskapet. Efter flera uppror
tvingades han 1929 att abdikera. Efter en tids inbördeskrig
gjorde sig arméns befälhavare Nadir khan i okt. 1929
till konung. 1933 mördades han och efterträddes av
sin unge son Zahir. Därpå följde en viss stabilisering
av läget. 1934 inträdde Afganistan i Nationernas
förbund och är nu medlem av Förenta nationerna. Under
andra världskriget iakttog Afganistan formellt
neutralitet. Det inre reformarbetet har omlagts efter linjer
som mindre är ägnade att uppröra opinionen inom
landet.
Ej ens det otillgängliga och för få år sedan okända
Afganistan har sålunda förblivit vid det gamla. Därom
skvallrar också de nya, moderna bilvägarna genom
landet, den fortskridande elektrifieringen,
anläggandet av automatiska telefonnät i de större städerna
(med hjälp av svenska ingenjörer) och flyg- och
postväsendets ordnande.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
