Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkohol — en hjälp för tekniken — en fara för människan - Alkohol och trafiksäkerhet - Alkohol och idrott - Alkohol bör inte användas vid sjukdom - Alkohol ger en bedräglig värmekänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 ALKOHOL
Utan alkohol
Hade han druckit någon
alkoholdryck hade han
kanske ej kommit först.
Med alkohol
Varje idrottsman vet att
man ej bör förtära alkohol
före en tävlan.
En person fick i uppdrag att stryka vissa bestämda bokstäver
i en text, en gång utan att han förut druckit någon sprit, en
annan gång sedan han först druckit omkring två snapsar.
T. v. i bilden ser vi hur han lyckades före och t. h. efter
spritförtäringen.
omdömesförmåga och duglighet sättes på särskilt
hårda prov. Det är då inte märkvärdigt, att även
ganska små alkoholmängder ofta kan bli orsak till svåra
olyckor. Kraven på uppmärksamhet och duglighet
gäller naturligtvis i främsta rummet flygare, bilförare,
lokförare, cyklister m. fl. men även en gående, som
druckit sprit, kan lätt försumma att iaktta nödig
vaksamhet och försiktighet. Snabbhet i uppfattning och
precision i rörelserna är ofta avgörande även för
fotgängarens säkerhet. Är hjärnans kontrollerande
verksamhet förlamad av alkohol, kan en olycka lätt
inträffa.
Alkoholens ödesdigra roll vid trafikolyckor har
bekräftats vid ett stort antal experiment.
Försökspersonerna har fått dricka växlande mängder alkohol och
därefter fått utföra olika uppgifter. Särskilt
betydelsefulla försök har utförts av docent Goldberg med ett
stort antal dugliga och tränade bilförare. De prövades
före och efter alkoholförtäring, dels i praktiska
försök, då de fick köra bil på en speciellt anordnad bana,
dels i laboratorieförsök, där graden av påverkan
studerades medelst olika prov. Både i de praktiska
proven och i laboratorieförsöken förde en förtäring av
io—13 cl brännvin med sig en försämring av i
genom
snitt något under 30 %. Praktiska försök utfördes även
efter förtäring av öl. 3—4 flaskor medförde en
försämring av körskickligheten med i medeltal 25—30 %.
Vid dessa prov, liksom vid proven med signalisterna,
visade de alkoholpåverkade ett avsevärt försämrat
omdöme, ökat självförtroende och viss grad av
nonchalans. De körde i alltför hög fart, visade bristande
uppmärksamhet och försökte att inte låtsas om de fel
de gjorde.
Som en följd av dessa och liknande undersökningar
har det i Sverige och flera andra länder blivit belagt
med straff att föra motorfordon med alkohol i
kroppen även om ingen olycka inträffar. Gränsen är för
närvarande 0,8 °/oo alkohol i blodet, men förslag om
skärpning av bestämmelserna har nyligen framlagts.
Alkohol och idrott
Även för idrottsmannen är alkoholen en lömsk
fiende. Vid utförda försök har det visat sig, att
idrottsmannen inte längre har samma herravälde över sin
kropp, sedan han druckit någon alkoholdryck.
Formen blir försämrad och resultatet av föregående
träning går förlorat, om idrottsmannen använder sprit.
Alkohol bör inte användas vid sjukdom
Som medicin har alkoholen numera spelat ut sin
roll, tack vare alla de utmärkta moderna läkemedel
som vi har tillgång till. Det har dessutom visat sig, att
i de flesta fall, då alkohol förr och även nu av
lekmannen användes, botar den ej utan kan tvärtom
skada. Att använda alkohol vid hjärtförlamning, efter
olycksfall eller dylikt är i allmänhet onödigt och kan
mången gång vara rent skadligt. Det ofta
förekommande bruket att vid allehanda krämpor, t. ex. »ont i
magen» eller »förkylning», ta en konjak, är ur
medicinsk synpunkt värdelöst.
Alkohol ger en bedräglig värmekänsla
Vid alkoholens förbränning i kroppen alstras
värme. Denna är emellertid obetydlig, även om alkoholen
förtärs i ganska stora mängder. Den känsla av värme
som man erfar efter alkoholförtäring beror på ett helt
annat fenomen. Alkoholen utvidgar nämligen
blodkärlen i huden. Därigenom rusar mera varmt blod inifrån
kroppen ut i huden. En person som har druckit sprit
blir därför lätt röd i ansiktet. Genom att varmt blod på
detta sätt förs ut i huden, ökar värmeutstrålningen
från kroppen, och risken för förfrysning blir större.
Den lilla mängd värme, som bildas vid alkoholens
förbränning, räcker inte till att täcka den ökade
värmeförlusten. En person som druckit sprit har således
lättare att förfrysa, ehuru han känner sig varm och
tror att all fara är över. Inte heller den som råkat ut
för kylskador får förtära alkohol, utan värme tillförs
med varm dryck (t. ex. kaffe, te eller mjölk), med
filtar, varma krus e. d.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
