Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkoholism — spritmissbruk leder till sinnessjukdom - Samhället och alkoholisten - Hur omhändertas en alkoholmissbrukare? - Anstaltsvård — den sista utvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 ALKOHOLISM
Samhället och alkoholisten
De sociala följderna av alkoholmissbruket är
mycket allvarliga. Alkoholistens levnadssätt medför ofta en
fara för anförvanter och allvarlig olägenhet för
samhället. Han blir inte sällan oförmögen att handha sin
egen eller sin familjs ekonomi och i mer framskridet
stadium är han ofta ur stånd att ta vård om sig själv.
I Stockholm utgörs ca av den totala intagningen på
sinnessjukhusen av alkoholmissbrukare. Advokater och
präster anser alkoholmissbruket som skilsmässoorsak i
% av samtliga upplösta äktenskap. Ett inte obetydligt
antal trafikolyckor och olycksfall förorsakas av
alkohol-påverkade. Och omkring hälften av alla
straffregisterbrott begås av alkoholpåverkade personer eller av
alkoholmissbrukare.
På grund av de skador alkoholmissbrukaren åsamkar
sig själv, sin omgivning och samhället, har
ingrepps-skyldighet mot alkoholmissbrukare föreskrivits i lag.
Hur omhändertas en alkoholmissbrukare?
Alkoholistlagen, som trädde i kraft den 1 augusti
1916, är en sociallagstiftning och ger de kommunala
nykterhetsvårdsorganen (nykterhetsnämnderna)
möjlighet att ingripa först när alkoholmissbruket förorsakar
vissa sociala skadeverkningar. Så fort en
nykterhets-nämnd får grundad anledning anta att Drinkberg
missbrukar alkohol, är nykterhetsnämnden skyldig att
skyndsamt undersöka hans levnadsförhållanden.
Anmälningsplikt åligger bl. a. läkare och polismyndighet. I regel
får dock nykterhetsnämnden kännedom om Drinkbergs
supande genom anmälan av anförvanter, vänner eller
grannar. Nykterhetsnämnden får inte uppge för denne
vem som har anmält honom eller vid undersökningen
lämnat uppgifter om hans förhållanden. D. kallas till
nykterhetsnämndens tjänsteman eller annan av
nämnden utsedd person. Han blir undersökt av läkare och
får själv berätta om sina levnadsförhållanden. Även
hans anförvanter och andra som i ärendet kan lämna
upplysningar hörs. Undersökningen skall alltid göras
så att D. inte utsätts för uppmärksamhet, som kan
skada honom. Visar det sig att Drinkberg är hemfallen
åt alkoholmissbruk (dvs. förtär alkoholhaltiga drycker
med sådan påföljd att han företer upprepade eller
varaktiga rubbningar i uppförandet) åligger det
nykterhetsnämnden att vidta för hans rättelse lämpade
åtgärder. Detta försöker nykterhetsnämnden alltid i första
hand göra genom att på olika sätt hjälpa Drinkberg
till en nykter livsföring.
Under senare år har den öppna nykterhetsvården
kraftigt utvecklats i vårt land. Nykterhetsnämnderna
har i ökad omfattning anställt kunniga personer, som
handhar nämndens olika åligganden. Utbildningskurser
för frivilliga övervakare har anordnats. Intresserade
läkare har ställt sig till nykterhetsnämndernas
förfogande och alkoholpolikliniker (alkoholdispensärer) har
öppnats. En familjevårds- och
inackorderingshemsverk-samhet har uppbyggts. Drinkberg blir alltså föremål för
en differentierad behandling. Här kan ifrågakomma
medicinsk vård och sociala stöd- och hjälpåtgärder av
olika slag (även den drabbade familjen kan få hjälp av
samhället). Under alla förhållanden fordras därjämte
en psykologisk-pedagogisk påverkan för att få D. att
förstå sin situation och nödvändigheten av ett nyktert
levnadssätt, vilket för hans del enligt erfarenhet och
medicinska forskningsrön innebär total avhållsamhet
från alkohol. Övervakaren kontrollerar hans livsföring
men försöker främst hjälpa honom med hans olika
problem. Samtidigt går han kanske för antabus- eller
vitaminmedicinering på en poliklinik. Som exempel kan
nämnas att i Stockholm finns för närvarande 3
alkoholpolikliniker. Vid en av dessa är besöksfrekvensen 600
—800 i månaden.
Anstaltsvård — den sista utvägen
Skulle Drinkbergs alkoholmissbruk inte kunna hejdas
av den öppna vårdens resurser, återstår för honom vård
på någon av landets till ett 20-tal uppgående
alkoholistanstalter (den slutna vården). D. kan själv söka sådan
vård eller efter beslut av länsstyrelse intas på anstalt.
År 1950 behandlade nykterhetsnämnderna ca 13 000
personer, som var hemfallna till alkoholmissbruk, men
endast 1 454, därav 427 på egen begäran, intogs samma
år på alkoholistanstalt. Risken för D. att efter
anmälan skickas till anstaltsvård är alltså inte stor. I regel
»botar» den öppna vården hans eller hans
olyckskamraters alkoholmissbruk. Klientelet differentieras; olika
anstalter finns för asylister, psykiskt svårt skadade,
ungdomar, kriminella m. fl. På anstalten får D. i en
alkoholfri miljö ägna sig åt lämpligt arbete, inte sällan
trädgårds- eller jordbruksarbete. Han blir föremål för
en social-medicinsk behandling. Man söker på alla sätt
hos honom skapa motiv för en alkoholfri livsföring. Om
möjligt elimineras de falska värdena kring spriten.
Efter anstaltsvården, som första gången inte brukar
överstiga 4 månader, erhåller Drinkberg s. k.
försöks-permission. Innan dess har man om möjligt skaffat
honom arbete och bostad. Under försökspermissionen
står Drinkberg under övervakning och är skyldig föra
ett nyktert och ordentligt liv vid risk att eljest återkallas
till anstalten.
Tyvärr blir inte Drinkberg alltid efter anstaltsvården
»nykter och ordentlig». Återfallen är många. Detta
sammanhänger främst med att till anstalten skickas som
regel endast mycket avancerade alkoholmissbrukare. D.
har ju inte kunnat förmås sluta dricka trots tidigare
läkar- och sjukhusvård, övervakning eller annan
hjälp-åtgärd. Man får dock inte bedöma
alkoholistanstalternas existensberättigande enbart efter
förbättringspro-centen. Anstalterna har också andra uppgifter, även
om den centrala uppgiften alltid är den
människovår-dande. Ofta måste hustrumisshandlare eller andra
farliga alkoholmissbrukare effektivt omhändertas. Hustrun
och övriga familjemedlemmar måste få en tids
välbehövlig ro. Asylisterna, som supit sig från »jobb och
hem», måste beredas human vård i spritfri miljö. Och
enbart vetskapen om nykterhetsnämndens möjlighet att
tillgripa tvångsåtgärder mot en klient kan förmå denne
att underkasta sig t. ex. sjukhusvård eller
antabusmedi-cinering. Anstaltsvården är ofta effektivast innan den
utnyttjats.
Nykterhetsnämnd är även skyldig handha vissa
allmänna nykterhetsvårdande uppgifter, öva tillsyn av
utskänkningslokaler, utfärda s. k. nykterhetsintyg för
körkortssökande m. m. Vad som hos nykterhetsnämnd
har förekommit rörande personer, som är föremål för
nämndens behandling, får inte uppges för obehöriga.
I varje län skall finnas en länsnykterhetsnämnd,
som bl. a. har skyldighet lämna allmänheten och de
kommunala nykterhetsnämnderna råd och anvisningar
som äger samband med nykterhetsnämnds uppgifter.
Den samhälleliga nykterhetsvården står under tillsyn
av socialstyrelsen, där en särskild avdelning
(nykter-hetsvårdsbyrån) handlägger dessa ärenden.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
