Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allergi — »pojken tål inte jordgubbar» - Olika former av allergiska sjukdomar - Plågsamma anfall nattetid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLERGI 55
»POJKEN TÅL INTE JORDGUBBAR»
Allergi. När en gosse får utslag i ansiktet och på
kroppen varje gång han ätit jordgubbar, säger hans
mor: »Pojken tål inte jordgubbar» och den tillfrågade
läkaren: »Pojken är överkänslig för jordgubbar. Han
får nässelfeber av dem. Han bör inte äta jordgubbar.»
»Hur kommer det sig att min gosse är överkänslig för
jordgubbar, han som tål all annan mat så bra?» Ja,
man vet strängt taget ej så värst mycket om den saken.
Emellertid kallar man en sådan sjukdom för allergi
eller en allergisk sjukdom.
Olika former av allergiska sjukdomar
Allergi betyder egentligen ett förändrat sätt att
reagera. Jordgubbar brukar i allmänhet inte framkalla
den allergiska reaktion som kallas nässelfeber eller
urtica’ria, men de gör det hos den omtalade pojken.
En annan person får hösnuva, också en allergisk
reaktion, på försommaren, när frömjöl flyger omkring i
luften. Här framkallar frömjölet den allergiska
reaktionen. En tredje person får astma, när han besöker ett
stall. I detta fall flyger det gift för vilket han reagerar
allergiskt också kring i luften. »Vad är det som flyger
omkring i luften?» frågar man sig genast. »Ja», svarar
åter läkaren, »här rör det sig i allmänhet om minimala
spår av äggvitehaltiga ämnen, t. ex. ytterst små
stoftkorn från hästens hårrem eller hud.» Dessa minimala
kvantiteter kan alltså hos den överkänslige utlösa
våldsamma sjukdomssymtom. De mängder av dessa
»gifter», s. k. allerge^er, som framkallar den allergiska
sjukdomen, kan inte uppmätas med vanliga metoder,
då det rör sig om miljondelar av ett gram.
Dessa former av allergiska sjukdomar, som alltså
kan sättas i samband med minimala mängder av
okända, men för ifrågavarande individ högst
besvärliga ämnen, kallas idiosynkrasier. Idiosynkrasi är
sålunda en form av allergi.
Till denna grupp hör också många eksem, vilka
kan utlösas av de mest oväntade ting. Det är t. ex.
mycket vanligt med en sådan reaktion på ömt
vårdade primulor, ja så vanligt, att läkaren vid vissa
typer av eksem omedelbart frågar den sjuka om hon har
en primula och om svaret blir jakande uppmanar
henne att kasta bort den. Man kan få sådana
reaktioner på färgämnen i kläder, på gummit i strumpeband,
på träet i möbler, på katter och andra husdjur.
Eftersom variationsmöjligheterna är praktiskt taget
obegränsade kräver det oftast ett mycket omfattande
detektivarbete och kanske en viss portion tur för att
komma orsaken på spåren. Det gäller för den sjuke att
vara uppmärksam och ihärdig. Endast genom att
orsaken till åkomman avslöjas och avlägsnas kan
sjukdomen botas.
En annan typ av allergi är den s. k.
serumsjukdo-men. När ett bam skär sig i foten och får jord eller
smuts i såret eller ramlar omkull och skrubbar sig
svårt på knäna och blir behandlat av en läkare, sprutas
nästan alltid in en dos serum mot stelkramp. Denna
spruta, som nästan alltid innehåller hästserum,
för-drages som regel väl. Barnet blir nu emellertid under
ganska lång tid framåt överkänsligt mot just
hästserum. Skulle det en annan gång sjukna i difteri och
behöva difteriserum, som också vanligen är framställt
på hästar, måste man spruta försiktigt och i små
doser, ty annars får barnet lätt en våldsam allergisk
reaktion, en s. k. anafylaktisk chock.
Den anafylaktiska chocken kan vara livsfarlig. Om
man sprutar litet hästserum på ett marsvin, märkes
ingen reaktion på marsvinet, men om man fjorton
dagar senare sprutar även en ytterst liten dos hästserum
på samma djur, dör marsvinet i en anafylaktisk chock.
Marsvin kan mycket lätt överföras i allergiska
tillstånd, såsom i detta fall mot hästserum. Om man
emellertid sprutar hästserum först och den andra
gången koserum eller fårserum eller vilket serum som
helst, uppstår ingen chock. Det måste båda gångerna
vara fråga om samma sorts serum. Det allergiska
tillståndet är alltså markerat specifikt.
Om den anafylaktiska reaktionen eller chocken ej
alltid är så farlig för en människa, måste man dock
alltid vara mycket försiktig, när det gäller
serumbe-handlingar hos människan. Har man anledning
misstänka, att den sjuke, som måste ha serum, av någon
anledning är överkänslig för hästserum -—■ han får t. ex.
anfall av astma så fort han går in i ett stall — bör man
helst undvika hästserum och i stället spruta fårserum.
Vad bör man då göra för att bekämpa en dylik
överkänslighet? Hittills har man i många fall med god
framgång praktiserat ungefär samma metod som vid
vaccinering mot sjukdomar. Man har först utprovat
det speciellt retande allergenet, exempelvis olika
sorters dammpartiklar, mjöl, frömjöl från växter osv.
Extrakt av dessa ämnen insprutas sedan i stigande
doser. Avsikten med dessa injektioner är att stärka
kroppens försvarsmöjligheter mot retmedlen i fråga.
Plågsamma anfall nattetid
Astma är en vanligen under större delen av livet
varande sjukdom, som visar sig med anfallsvis
uppträdande andningssvårigheter. Den egentliga astman eller
bronkia’lastman sammanhänger med en kramp i den
tunna muskulatur som omger de finaste luftrören
eller bronkerna, därav namnet bronkialastma.
Bronkial-muskulaturen är uppbyggd av s. k. glatta
muskeltrådar och står ej under viljans inflytande. Den dirigeras
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
