Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almanack — kalendern som alla måste följa - Kyrkokalendrar och almanackor - Kalenderproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALMANACK 57
»Julius. Hömånat haffuer XXXI Dagar» läses överst på kalendern t. v., tryckt i Stockholm 1585. Kalendern t. h. är tryckt i
Göteborg 1690. Den är uppslagen på augusti månad.
för året 1448, men av den finns bara några
pappers-flisor i behåll. Den äldsta i Sverige utgivna
almanackan var en tysk översättning, tryckt i Uppsala 1540.
Även om rent svenska almanackor började utkomma
— den äldsta bevarade är för 1585 — begagnade man
sig dock ända till slutet av 1600-talet av tyska
översättningar. Utgivandet var utan kontroll överlämnat åt
den enskilda företagsamheten. Följden blev, att flera
almanackor kunde utkomma för samma år med
sinsemellan stridiga uppgifter. När en solförmörkelse 3
maj 1715 inträffade i Stockholm, visste t. ex. ingen av
årets fem almanackor, att den skulle bli total. Skanda-
Det här är en s. k. söndagsbokstavstabell, med vars hjälp man
kan finna veckodagen i en månad i ett visst år. Vill man ha
reda på veckodagen för t. ex. den 24 december 1930 uppsöker
man först detta årtal i årtalstabellen till vänster, vilket står i
den med söndagsbokstaven E betecknade spalten. Därefter
uppsöker man i tabellen nedan till höger december månad,
vars söndagsbokstav E finnes i den sjunde spalten. De i samma
kolumn i tabellen ovan befintliga talen betecknar söndagarna
i december månad detta år. Då här den 21 är en söndag, inföll
följaktligen julafton 1930 på en onsdag. I månadstabellerna
har januari och februari särskild rad för skottår, vilket man
måste se upp med de år som är skottår. Skottåren är
utmärkta med streck i årtalstabellen.
len bidrog till att den 1739 instiftade
Vetenskapsakademien från 1747 erhöll uteslutande privilegium på
utgivandet av almanackor uppgjorda för visst år. Den
svenska almanackan, som beräknas under
överinseende av Vetenskapsakademiens astronom, utges för
varje år för de fyra horisonterna: Stockholm,
Göteborg (sedan 1749), Lund (sedan 1746) och Luleå
(sedan 1897). Inkomsterna av almanacksprivilegiet, som
för närvarande utgör omkr. 400 000 kr per år,
tillfaller akademin.
Kalenderproblemet
Vår kalender har solens gång till rättesnöre och
indelar därför året i tolv månader efter djurkretsens
tolv tecken. Men många primitiva folk, bland dem
även våra hedniska förfäder, rättade sig efter månen
och började en ny månad vid varje nytändning. Då det
naturliga årets längd, dvs. jordens omloppstid, är
365,2422 dygn och månadens längd är 29,5306 dygn,
är det uppenbarligen omöjligt att nå fram till en
exakt kalenderberäkning. Om de olika bestämningarna
av årets längd se vidare Tid och tidmätning.
Kalendern lider fortfarande av påtagliga brister,
och starka krafter strävar sedan länge efter att
åstadkomma en mera rationell ordning, bl. a. genom
fixering av påskens datum. En kalenderreform bör
emellertid genomföras samtidigt av världens alla nationer,
och utsikterna till att uppnå den enighet som fordras
för en sådan åtgärd förefaller för närvarande
ganska små. En mindre kalenderreform infördes fr. o. m.
1953 i den svenska almanackan. Marie Bebådelsedag
ströks som helgdag. I stället infördes Alla Helgons dag
på en lördag 31 okt.-6 nov., medan Midsommardagen
firas en lördag 20-26 juni.
Almanackans namnlängd bestod från början av
namn på kristna helgon. Efter reformationen miste
dessa åminnelsedagar sin betydelse hos oss. Då och
då byttes namn ut mot nya, men först år 1900
moderniserades namnlängden i ett sammanhang.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
