- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 1. A - B (1-568) /
56

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allergi — »pojken tål inte jordgubbar» - Plågsamma anfall nattetid - Almanack — kalendern som alla måste följa - Kyrkokalendrar och almanackor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56 ALMANACK ___________________________________

av det vegetativa nervsystemet, dvs. den del av
nervsystemet som reglerar matsmältnings-,
andnings-m. fl. inre organs verksamhet. Nervimpulser
förmedlade av det s. k. parasympatiska systemet (se
Nervsystemet) utlöser sammandragningar av
bronkialmus-kulaturen, vilket leder till förträngning av luftrören
och därmed svårighet att få luft. Vilken mekanism
som ytterst leder till en sammandragning av
bronker-nas muskulatur och därmed till astmaanfallet vet man
ännu ej. Man vet endast, att astman är en typisk
allergisk sjukdom och att vissa för ifrågavarande individ
giftiga ämnen utlöser anfallet.

När anfallet kommer, vilket ofta sker nattetid, måste
den sjuke sätta sig upp i sängen för att om möjligt
kunna få luft tillräckligt. Anfallet är mycket plågsamt
och känns som en svår tyngd över bröstet.
Andningsrörelserna är långsamma och åtföljs, i synnerhet
vid utandningen, av ett pipande ljud. Anfallet kan
vara från några minuter till några timmar eller mer

och åtföljes mot slutet av rikliga upphostningar av
vitt, segt slem. Största svårigheten har den sjuke att
blåsa ut luften. En följd härav är att lungblåsorna
spänns ut och lungan i sin helhet blir stor,
emfysema-tisk. En astmatiker har därför i allmänhet en hög
bröstkorg.

Ett astmaanfall botas snabbt med en insprutning av
atropin eller adrenalin. Atropinet verkar hämmande
på de effekter som utlöses av parasympatiska
nervtrådar, vilket är förklaringen till atropinets
gynnsamma effekt vid astmaanfall. Adrenalinet åter ger effekt
genom retning av det sympatiska nervsystemet,
varigenom även åstadkommes en vidgning av de fina
bronkialgrenarna.

Vissa former av hjärtfel kan leda till en andnöd som
delvis liknar astma och som av denna anledning
betecknas med uttrycket hjärtastma eller kardial
astma. I princip är dessa båda former av astma skarpt
åtskilda.

KALENDERN SOM ALLA MÅSTE FÖLJA

Almanack (eller almanacka) är ett ord av
okänt ursprung, omnämnt första gången i Egypten på
300-talet f. Kr. Numera menas därmed en skrift som
ger upplysningar cm händelser under ett visst angivet
år. Uppgifterna gäller främst astronomiska fenomen,
såsom solens, månens och planeternas gång, beräknade
för en viss ort, förteckning över helgdagar,
namnsdagar och marknadsdagar. I gamla almanackor och i den
s. k. bondepraktikan fick man också praktiska
anvisningar om sådd och skörd och andra för lantbruket
och hushållet viktiga sysslor. Härtill kom i äldre tider
en mängd uppgifter, grundade på vidskepliga
astrologiska föreställningar. Man fick sålunda anvisning på
lämpliga dagar för olika företag, såsom åderlåtning,
koppning, hårklippning, bröllop, affärer och resor.
Detta avsnitt av kalendern, som kallades
prognos’ti-con eller planetboken, förutsade även vädret för varje
dag, vilket ansågs vara beroende av månens och
planeternas ställning i djurkretsen. Småningom råkade den
astrologiska teckentydningen i vanrykte, men
väder-leksuppgifterna stod dock kvar i våra almanackor
ända till 1870.

Kyrkokalendrar och almanackor

Våra nuvarande almanackor går tillbaka till
förteckningar som offentliggjordes i romerska riket över
årets dagar. Med kristendomens genombrott
utvecklades kalenderväsendet ytterligare. Ständigt giltiga
kalendrar upprättades med översikter över de kyrkliga
högtiderna.

Den äldsta tryckta almanackan utgavs av Gutenberg

MAJUS Maji månad hafver 31 dagar.

Dagen är 13 Timmar och 11 Minuter lång.

Och Solen löper i Tvillingarna, och är däruti ifrån den
12 dag Maji, intill den 12 dag Junii.

Maji månad säger:

Nu rider Jag 1 Skogen gröna.
Att jaga Djur dejelig och sköna.
Jag badar och låter min Lefver åderslå.
Och jag vill nu i varma kläder gå.

I denna månad skall man varmt bada, och bruka
varm Spis, och det är godt att taga drick till sig som
gör Blod, och skall man intet djurs hufvud äta, förty
det gör människans hjerta märkelig skada, man skall
bruka Malört och Salvia i sin drick. I Tvillingarna är
det godt att vandra, att köpa och att arbeta i Eld,
och att sätta Barn i Skola.

Ett Barn som födes under Tvillingarna, blifver
sannfärdigt, förnuftigt och stilla, hafver breda
skuldror, får ett ärr på sina Naglar och på sitt Bröst. När
han gör sig vred så talar han mycket, och får
kunskap med stora Herrar, han blifver en frimodig Herre,
uti sin medelålders tid blifver han svåra rik; och en
Hustru skall föra honom mycken rikedom till.
Tvillingens tid är honom god uti allehanda saker och
ärender. Uti Krabban köpslagar han, och han
öfver-lefver alla sina Bröder, han besitter icke sin Faders
gods. Hans hustru är en Tvilling, eller hon skall föda
Barn uti Tvillingarne. Uti Skorpion hafver han
sjukdom, och tiden görs honom lång och svår.

En sida ur Bondepraktikan.

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jun 16 20:26:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-1/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free