Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aluminium — av naturen lätt — genom tekniken starkt - En värdefull lättmetall - Jordens metalltillgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
________________________________________________________________________ ALUMINIUM 67
T. v. En skyskrapa i Pittsburgh, USA, klädd med 2 500 3 mm tjocka aluminiumplåtar. Varje plåt består av en fönsterinfattning
med underliggande vägg. (Ur Revue de L’Aluminium). T. h. Vid Svenska metallverkens fabriker i Finspång tillverkas ett stort
antal olika aluminiumprodukter, såväl hel- som halvfabrikat. Här ser vi en interiör från tillverkningen av aluminiumband.
Foto H. Zettersten.
metallen angrips av alkalier (soda och lut), som löser
oxiden och metallen. Metallens vackra silvervita färg
och goda beständighet, dess smidbarhet, som
möjliggör pressning till önskad form och valsning till tunna
folier, samt dess egenskap att icke bilda giftiga
föreningar har betingat dess vidsträckta användning
inom hushållen och livsmedelsindustrin till kärl,
redskap och emballage av skiftande slag. Aluminiumfolie
ersätter tennfolie som omslag kring olika sorts varor,
och vidare används metallen till flaskkapsyler. Hög
ledningsförmåga för värme och elektricitet samt hög
reflexionsförmåga för värme- och ljusstrålning är
andra värdefulla egenskaper, som man dragit fördel av
inom tekniken. Kraftledningar med stor
överförings-förmåga, t. ex. våra svenska stamledningar för
no 000—380 000 V, utgörs av en kabel av rent
aluminium kring en kärna av stål. Slutligen kan nämnas,
att aluminium används som målarfärg, t. ex. för
värmeelement, och till spegelbeläggning i stället för
silver. Man har även utnyttjat aluminiums starka
för-eningsbegär till syre för utreduktion av andra
metaller, s. k. aluminotermi, och för stark lokal
värmealstring med s. k. termit (en blandning av
aluminiumpulver och järnoxid), t. ex. för sammansvetsning av
räls och för brandbomber.
Jordens metalltillgångar
Det är ett märkligt förhållande, att mer än 99 % av
jordskorpan (till ca 16 km djup), havet och
atmosfären utgörs av endast 10 olika grundämnen. Bland
dessa förekommer endast en tung metall, nämligen
järnet. Däremot är de lätta metallerna rikligt
representerade. Den för tekniken så viktiga kopparn ingår
endast med 0,002 %, zink och bly med någon
tiotusendels procent. Den stora förbrukningen av tunga
metaller måste sannolikt i en framtid inskränkas och dessa
metaller ersättas med de lätta. Aluminium har som vi
funnit redan börjat sitt segertåg över jorden. En
annan metall, magnesium, börjar få allt större
användning, särskilt i legering med aluminium. En sådan
magnesiumlegering, innehållande 8 % aluminium, är
30 % lättare än aluminium men har trots detta stor
hållfasthet. Den används i flygmaskiner, optiska
instrument, kameror, räknemaskiner m. m. En modem
flygmaskin innehåller ca % ton magnesium.
Stenåldern, bronsåldern och järnåldern är förbi.
Vi befinner oss nu i slutet av de tunga metallernas.
Vilket revolutionerande inflytande detta kan komma
att få på teknik och samhällsliv, på staternas
nationalekonomiska förhållanden och på den enskildes
levnadssätt kan ännu ej bedömas.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
