Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerika — den nya världen - Amerika upptäcktes på nytt - Påven delar Nya världen mellan spanjorer och portugiser - Nordamerika utforskades långt senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 AMERIKA
1500-talets många djärva
upptäckts- och erövrarfärder till
länderna på andra sidan
Atlanten hade helt naturligt i första
hand äventyrslust och
vinningslystnad som främsta
drivfjäder. Men där bakom stod
även den katolska kyrkan och
den spanska kungamaktens
önskan att utbreda den kristna
tron bland hedningarna. På
många håll kom i själva verket
också kyrkans män att utöva
ett i hög grad mildrande
inflytande på behandlingen av
den infödda befolkningen.
Törsten efter ädelmetall drev »conquistadorerna» i
första hand mot de civiliserade höglandsindianernas
fjällbygder. På kort tid lyckades Francisco Pizarro
och hans vapenbroder Alma’gro i spetsen för en fåtalig
spansk styrka övermanna och erövra hela det stora
inkariket 1531—37, en orgie i rovlystnad, svek, list
och tortyr kanske utan motsvarighet i mänsklighetens
historia. Och på samma sätt som tidigare i Mexico gick
också i Peru indianfurstarnas lysande högkultur
under i blod och våldsdåd. Men klimatet i bergstrakterna
tilltalade erövrarna och många slog sig ned i
indianbygderna, gifte sig med indianskor och fick sig
tilldelade stora jordagods. Härigenom uppstod den
blandras mellan vita och röda, mestizer, som i våra
dagar utgör det starkaste befolkningsinslaget i dessa
förkolumbianska kulturområden.
Påven delar Nya världen mellan spanjorer
och portugiser
När Columbus återvände till Spanien efter sin första
resa, gjorde portugiserna anspråk på det nyfunna
landet och menade att det endast utgjorde en del av deras
afrikanska kolonialvälde. Parterna vädjade till påven
som genom fördraget i Tordesillas 1494 fastställde en
nord-sydlig demarkationslinje 370 leguas (=2190
km) väster om Kap Verdeöarna. Allt land väster om
denna linje skulle tillfalla Spanien, allt nyupptäckt
land öster om linjen däremot Portugal. Avsikten var
tydligen att göra Atlanten till vattendelare mellan
portugisisk och spansk kolonial företagsamhet, men
ödet ville annorlunda.
På väg till Indien nådde den portugisiske amiralen
Cabral’ år 1500 fram till det nuvarande Brasiliens kust
och tog landet i besittning för den portugisiske
kungens räkning. Det visade sig också att dessa
kustområden låg öster om demarkationslinjen. Medan
spanska äventyrare, uppmuntrade av de sagolika
framgångarna i Mexico och Peru, under en stor del av
1500-talet fortsatte sin jakt efter ett sägenomspunnet
men ständigt undanvikande guldland, Eldorado, kors
och tvärs genom de sydamerikanska vildmarkerna,
förblev Brasilien i portugisisk hand. Och ännu i dag
talas där portugisiska, i motsats till det övriga nästan
genomgående spanskspråkiga Sydamerika.
Nordamerika utforskades långt senare
Det glest bebodda och kulturellt mera primitiva
Nordamerika utövade ej samma dragningskraft på
spanjorerna som Mexico, Mellanamerika och
Sydamerika. Det var endast Florida och västkusten som blev
föremål för spansk kolonisation. Till Florida kom
redan 1513 Ponce de Leon på sin jakt efter den
legendariska »ungdomsbrunnen»; 1540—42 företog
Coro-na’do en färd från Mexico till prärierna i norr. En
rekognoscering längs nuvarande Nya Englands kust av
Estebån Gomez 1524—25 gav emellertid till resultat,
att landet ansågs föga lämpat för spansk bosättning.
Även portugiserna företog färder till Nordamerikas
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
