Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerika — den nya världen - En förgäten upptäckt - Amerika upptäcktes på nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMERIKA 73
»Land i sikte!» Driven ur sin kurs av hårda stormar och starka strömmar på hemväg från Norge till den nya nordmannabygden
på Grönlands västkust styr Leif Eriksson sitt skepp genom brottsjöarna in mot en okänd kust. Själv vet han inte att det är ett
världshistoriskt ögonblick — för första gången skådas Nya världens fastland av vita män. Tavlan är en kopia utförd av Per
Krohg efter fadern Chr. Krohgs målning. Den har överlämnats till Förenta staterna som en norsk gåva och hänger nu i
kongressbyggnaden i Washington.
var behovet av att öppna nya vägar till Sydostasiens
rika kuster och öar, till landet där de kryddor växte
som blivit en nödvändighetsartikel för Europas folk.
Amerika upptäckes på nytt
Alltsedan korstågens tid hade de italienska städerna
Genua och Venedig behärskat handeln på östra
Medelhavet och fört de dyrbara asiatiska varorna från
Le-vantens hamnstäder ut över Europa. Sedan emellertid
turkarna erövrat Konstantinopol 1453 och andra
svårigheter uppstått även för handeln med Egypten, dit
arabiska fartyg kom från Indien, började man i Europa
söka efter nya vägar söderut kring Afrika och
västerut över havet. Portugiserna blev pionjärer på
afrika-routen och 1497-—98 fullbordade Vasco da Gama den
första resan runt Godahoppsudden till Indien.
Spanjorerna riktade sitt intresse västerut, och det
var i spansk tjänst som genuesaren Christoffer
Co-lumbus gjorde den första färden över Atlanten. I den
tron att han var någonstans utanför Indiens kust
seglade han på de inföddas anvisningar vidare från
Ba-hamaöarna i västlig riktning, påträffade Cuba och
Haiti och grundade den första europeiska kolonin på
amerikansk botten. Under en senare resa nådde
Co-lumbus 1498 Sydamerikas kust vid Orinocos mynning,
men vägen till Indien eller några rikedomar fann han
aldrig. Och sitt namn fick den nya världsdelen inte
efter Columbus utan efter en av hans efterföljare,
italienaren AmerFgo (latiniserat Ame’ricus) Vespucci
[-pot’tji] som inför samtiden framstod som dess
egentlige upptäckare.
Som naturlig inkörsport till den hägrande
kontinenten i väster drogs Västindiens tropiska öar tidigast
och starkast in under spanjorernas inflytande. De
främmande erövrarna samlade sig här till det
avgörande språnget mot fastlandet. Är 1519 gick man löst
på det mäktiga aztekväldet i Mexico, som då styrdes
av Montezu’ma. Från början var det ett
utomordentligt djärvt företag av en liten hop äventyrare med
Hemando Corte’z i spetsen, men tack vare
spanjorernas överlägsna vapen och indianernas splittring ledde
det snabbt till fullständig framgång, de högre
inhemska samhällsklasserna sopades bort och de breda
massorna pressades in i ett nytt klassamhälle av feodal
typ och förde under de följande seklerna ett hårt liv
som de vita herrarnas slavar i gruvor och på de
vidsträckta storgodsen.
Redan 1513 hade emellertid BaFboa genom sin
marsch över Panamanäset och upptäckt av Stilla
havet visat vägen för nya erövringståg i Sydamerika.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
