Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerika — den nya världen - De stora staternas världsdel - Amerikansk konst — Nordamerikas arkitektur och måleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMERIKANSK KONST 79
ternas på de flesta håll likartade sammansättning och
gemensamma intressen liksom förekomsten av
väldiga orörda naturområden kring de först koloniserade
bygderna öppnade också sällsynt gynnsamma
möjligheter för en sådan utveckling i Amerika. I själva
verket har det tidtals förekommit starka tendenser att
sammanföra de amerikanska länderna i ännu större
enheter än nu blivit fallet. Den nordamerikanska
unionsstatens styrelseskick bildade skola på
amerikansk botten under 1800-talet.
Åtskilliga försök gjordes sålunda redan omedelbart
efter befrielsen från det spanska oket att skapa en
mellanamerikansk och en eller flera sydamerikanska
motsvarigheter till Nordamerikas förenta stater.
Sydamerikas store frihetshjälte Simon Bolivar drömde
om en sådan omfattande sammanslutning av forna
spanska kolonier, men hans liksom andras
ansträngningar omintetgjordes av i första hand starka
provinsiella motsättningar. Bakom dessa motsättningar låg
också rent praktiska, av naturförhållandena
betingade svårigheter. Svårpasserade bergsområden och
ogenomträngliga urskogar kunde åtminstone förr i
världen få till resultat, att det kunde ta veckor, ja
månader för de centrala myndigheterna i en huvudstad att
nå kontakt med fjärran belägna provinser. Men
härtill kom de svårigheter som sammanhängde med
befolkningens olika sammansättning i skilda områden.
I Latinamerika finner vi sålunda rena indianstater
som t. ex. Paraguay, indian- och mestizstater med ett
tunt europeiskt befolkningsskikt som t. ex. Bolivia
eller Ecuador och rent vita stater som Argentina och
Chile. Olikheter i befolkningens sociala och rasliga
gruppering har tills vidare nödvändiggjort skilda
styrelseskick. Men känslan av inbördes solidaritet och
gemensamt ansvar för Nya världens framtid har
alltid gjort sig gällande, mer eller mindre, trots
konflikter staterna emellan och en misstänksamhet, som
främst varit riktad mot den mäktiga engelsktalande
industristaten i Nordamerika. Och samhörigheten har
tagit sig praktiska uttryck i de alltsedan 1889 stundom
sammankallade panamerikanska konferenserna, vid
vilka officiella representanter för samtliga
amerikanska republiker sammanträffat för att diskutera och om
möjligt träffa gemensamma allamerikanska beslut i
kommersiella, rättsliga och på sistone också
betydelsefulla politiska angelägenheter.
Beträffande Amerikas politiska indelning se
Nordamerika, Mellanamerika och Sydamerika.
NORDAMERIKAS ARKITEKTUR OCH MÅLERI
Amerikansk konst. Europa har alltför länge
förbisett eller sett ned på den konst som skapats av
de europeiska invandrarna i Nordamerika. Man har
ofta föreställt sig den — kanske med en viss rätt —
som torftigt och osjälvständigt efterbildande eller
uppkomlingsmässigt smaklös. En omprövning av
denna inställning är starkt påkallad.
Det omfattande amerikanska samlandet av
europeiska konstverk och antikviteter har inte bara varit
ett uttryck för uppblåst miljonärsmentalitet utan har
i stor utsträckning letts av djupt intresse och ett
högt utvecklat kännarskap. De amerikanska samlarna
har ofta varit framsynta, föregripande en trögare
europeisk opinion. Och samlarintresset får
naturligtvis också ses mot bakgrunden av »en instinktivt känd
törst och hunger hos ett helt folk» och ett legitimt
behov att känna kontakt med de europeiska
ursprungsländernas kultur. USA rymmer ett väldigt
bestånd av Gamla världens konst från forntid till nutid,
och det amerikanska museiväsendet står på höjden
av modernitet liksom också den konstvetenskapliga
forskningen vid universiteten. Amerikas egen insats
i konsten tecknar sig kanske inte så markant i dessa
samlingar, men det finns dock en amerikansk linje
som kan skönjas under de importerade mönstren.
Det konstområde där Amerika gjort de
självständigaste insatserna är arkitekturen. För den moderna
byggnadskonsten i stål och betong har amerikanska
arkitekter varit banbrytande och mönsterbildande. I
äldre tid följde arkitekturen europeiska mönster i en
för Amerika egendomlig periodsvit.
Den amerikanske konsthistorikern professor
Kim-ball har präglat tesen att Nordamerikas arkitektur
under de första 200 åren genomlöpt en utveckling som
Ett välbevarat och typiskt exempel på en sydstatsherrgård i
colonial style är Mount Vernon, George Washingtons
egendom i Virginia.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
