Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikansk konst — Nordamerikas arkitektur och måleri - Klassiska tempel och »gotiska» skyskrapor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 AMERIKANSK KONST
Gutzon Borglums fantastiska
jätteskulpturer av amerikanska
presidenter, uthuggna ur
klippan Mount Rushmore i
Syd-Dakota, är ett exempel på
den amerikanska
monumentalkonstens strävan mot det
gigantiska. Fr. v. Washington,
Jefferson, Th. Roosevelt och
Lincoln.
för moderlandet tagit flera tusen år: där finns en
forntid, en medeltid och en renässans, hopträngda
på ett kort tidsrum och delvis samtidiga men fullt
urskiljbara, jordhyddornas, palissadbyggnadernas,
blockhusens, korsvirkets och teglets skeden. När
Phi-ladelphia grundades 1682 byggdes husen av jord och
grästorvor, det förekom hyddor med risflätade
väggar och stavbyggnader med plankorna neddrivna i
marken. Dessa primitiva byggnadstyper var inte
lånade från indianerna utan representerade
ålderdomliga bostadsformer hos den fattiga lantbefolkningen
i Europa. Upphovet till nybyggarnas karakteristiska
byggnadstyp, det av liggtimmer uppförda blockhuset,
torde vara att söka i Nya Sverige vid Delaware, där
de svenska kolonisterna praktiserade den från
hemlandet invanda knuttimringstekniken. Dessa den
bistra pionjärtidens enkla byggnadstyper
representerar den amerikanska arkitekturens forntid;
korsvirkes- och tegelhusen med sina höga gavlar, som
uppträder från omkring mitten av 1600-talet, bygger
på förebilder i europeiska medeltidsstäder. Först med
1700-talet kommer »renässansen» och först därmed
också en konstnärligt medveten
arkitekturuppfattning med intresse för proportioner och
fasadutsmyck-ning. Ett exempel på denna begynnande renässans är
den ännu kvarstående gamla svenska kyrkan i
Phila-delphia, »Old Swedes Church», färdig 1700.
Det är typiskt för den amerikanska civilisationens
sociala karaktär att den saknar arkitektoniska uttryck
för den aristokratiska rokokon. Liksom i England
dominerade en sober klassicism och i inredningskonsten
härskade möbelarkitekten Chippendales stil med dess
inslag av gotiska och kinesiska detaljer. Det är denna
klassicism och denna chippendaleska »hemtrevnads-
stil» med den inhemska mahognyn som förnämsta
material som kännetecknar de mera anspråksfulla
byggena i Amerika fram över mitten av 1700-talet —
den s. k. colonial style [kålå’onial stajl], kolonialstilen.
Klassiska tempel och »gotiska» skyskrapor
Den efter revolutionen vunna nationella
självständigheten inspirerade till mäktiga byggen, främst i den
nya, efter L’Enfants storslagna plan anlagda
för-bundshuvudstaden Washington. Där restes i klar och
vit klassicism med kolonnader och kupoler
Capito-lium och »Vita Huset». Liksom senare i revolutionens
Frankrike blev den antika stilen en symbol för de
republikanska medborgardygderna. Klassiska
kolonnader växte upp överallt på herrgårdarna, särskilt i
sydstaterna. Thomas Jefferson (president 1801—
09) var själv en god arkitekt, och huvudbyggnaden på
hans egendom Monticello kan liksom den ledande
arkitekten Benjamin Latrobes vattenverk i
Philadel-phia stå som exempel på den tidiga republikens kärva
byggnadssmak. En annan betydande arkitekt var
Charles Bullfinch, som företrädde den eleganta
klassicism som omhuldades av de berömda bröderna
Adams i London.
Tempelstilen med den antika pelarfasaden har ända
in till våra dagar konsekvent och en smula entonigt
utnyttjats för de offentliga byggnaderna i Amerika
och kan sägas ha blivit en nationellt amerikansk stil.
I Europa gav under förra hälften av 1800-talet en
från början historisk-antikvarisk rörelse inom
byggnadskonsten upphov till en konstruktivt betingad
arkitektur, som gärna tog det nya materialet gjutjärn
i sin tjänst: nygotiken. Den accepterades villigt i
Amerika, i början som ren stilföreteelse, framför allt
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
