Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ansgar — Nordens apostel - Ansgar och kejsaren mot påven - Ansgar blir legat över hela Norden - Ansvar — den enskildes och samhällets ansvar - Det rättsliga ansvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANSVAR IO3
des mellan denne och Ebo, varvid den förre fick
Danmark på sin lott och den senare Sverige, dit Ebos
släkting Gauzbert nu skickades som missionär.
Ansgar blir legat över hela Norden
Vikingarnas brandskattning 845 av Hamburg,
varifrån Ansgar fick bege sig hals över huvud, betydde en
stor katastrof för denne. Kort senare förjagades
Gauzbert från Birka. Samtidigt blev emellertid av en
händelse Bremens ärkebiskopsstol ledig. Ebo var död, och
tack vare sin okuvliga energi lyckades Ansgar nu
inte bara erhålla den ledigförklarade biskopsstolen
utan även påvens erkännande av hela legatet över
Norden. Med vidgad auktoritet kunde Ansgar nu
återupptaga sitt stora livsintresse, missionen i Danmark
och Sverige.
I sju år hade den lilla församlingen i Birka varit
utan präst, när Ansgar för andra gången begav sig till
vårt land, där han med stor diplomatisk takt lyckades
vinna konung Olof för sin sak. Grunden till en ny
kyrka lades, och till Gauzberts efterträdare valdes
dennes släkting Rimbert, vilken sedermera som
biskop i Bremen författade Ansgarbiografin, Vita
Ans-karii.
Den hamburgska kyrkan och dess missionsområde
befann sig följaktligen förenade under Ansgars
överhöghet, när denne avled 3 februari 865. Hans verk
blev dess värre icke bestående. Väl sökte han genom
skrivelser från sin dödsbädd uppmana Tysklands
biskopar att i bön och handling övervaka det fortsatta
missionsarbetet. Han var själv medveten om
svagheten i sitt verk, vars verkningar aldrig nådde utanför
marknadsplatsernas internationella befolkning. Efter
hans död bröt också missionen samman och kunde
inte återupptagas förrän ett århundrade senare.
Den tidigare nämnda legenden om Ansgar, Vita
Anskarii, som är den främsta källan till vår kunskap
om Nordens apostel, var liksom andra liknande
helgonlegender närmast avsedd att tjäna till uppbyggelse
för fromma kristna, varför den bild vi här möter av
Ansgar som den inåtvände kontemplative munken,
vars brinnande längtan det var att lida martyrdöden,
kanske inte helt överensstämmer med verkligheten. I
de privilegier och brev kyrkopolitikern Ansgar
lämnat efter sig möter vi i varje fall en helt annan sida
hos denne. Vi lär genom dessa känna ett livsverk som
endast en utåtvänd handlingsmänniska med stor
organisatorisk begåvning kan tänkas ha utfört.
DEN ENSKILDES OCH SAMHÄLLETS ANSVAR
Ansvar räknar man med både inom
rättsväsendet och vid vårt dagliga umgänge med människor och
ting under livets alla skilda förhållanden. I det förra
fallet utmätes det juridiska ansvaret efter de i
samhället gällande rättsreglernas innehåll, i det senare
avhandlas frågan om ansvaret och dess storlek i de olika
etiska systemen med högst växlande motivering.
Det rättsliga ansvaret
Juridiskt ansvar kän sägas innebära skyldighet att
bära de rättsliga följderna av ett brott eller en
försummelse. En god samhällsanda fordrar att var och
en i sitt förhållande till andra uppträder med
aktsam-het och hänsyn, så att ej annans rätt kränkes. I den
gamla romerska rätten uttrycktes detta så att man
skulle iaktta den grad av aktsamhet som en bonus
pa-ter familias, dvs. en god familjefader, normalt
brukade iaktta. Enligt nutida rätt ådrager man sig i princip
ansvar —• närmast i form av ersättningsskyldighet —
för skada som man tillfogar annan av uppsåt (dolus)
eller oaktsamhet (culpa) men däremot ej för skada
på grund av olyckshändelse (casus). Ej blott en
utförd handling kan medföra ansvar, även
underlåtenhet att i en situation företa en handling till
förekommande av skada kan medföra dylikt. Sålunda kan
exempelvis föräldrar ådraga sig ansvar för skada som
minderårigt barn orsakar, om de försummat att ta
vård om barnet. Man kan iaktta en tendens att utvidga
det civilrättsliga ansvarsbegreppet vid sådan
verksamhet eller yrkesutövning som medför särskilda risker.
Ett vidgat skadeståndsansvar åvilar t. ex. i vissa
situationer en arbetsgivare eller arbetsledare. Ett annat
typiskt exempel av ofta stor ekonomisk betydelse
utgör en bilägares ansvar för skada vid trafik med bilen.
Han är sålunda skyldig ersätta ej blott den skada han
vållat genom egen oaktsamhet utan i princip också
annan skada, t. ex. sådan som uppkommit då bilen med
ägarens lov förts av annan person. Endast om ägaren
kan bevisa att skadan varken orsakats av
bristfällighet hos bilen eller genom förarens oaktsamhet går
ägaren fri från ansvar.
Det straffrättsliga ansvarsbegreppet är betydligt
mera begränsat. I allmänhet är nämligen endast sådana
handlingar belagda med straff som någon begått med
uppsåt, medan oaktsamhet endast i mindre omfattning
är straffbar. I vissa fall bestraffas oaktsam gärning
endast om oaktsamheten bedömes som grov. Inom
straffrätten har vidare begreppet ansvar en särskild
betydelse såtillvida som ej någon får fällas till ansvar
för en brottslig gärning, som han begått under
inflytande av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan
abnormitet av så djupgående natur att den måste
jämställas med sinnessjukdom. I dylika fall inträder
alltså frihet från straff rättsligt ansvar; däremot kvarstår
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
