Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arv — testamente — bouppteckning - Boutredning och bouppteckning - Boutredning måste föregå delning av arvet - Bouppteckning obligatorisk i varje dödsbo - Arvinges ansvar för den avlidnes skulder - Förfarandet vid boets delning mellan delägarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖ2 ARV _____________________________________________________________________
Boutredning och bouppteckning
Boutredning måste föregå delning av arvet
Den rätt till avlidens kvarlåtenskap, som tillkommer
arvingar och universella testamentstagare, inträder inte
automatiskt i och med att arvlåtaren dör. I den
avlidnes ställe träder hans dödsbo som en särskild juridisk
person, vars förmögenhet hålls avskild från delägarnas
under den längre eller kortare tid avvecklingen av den
dödes ekonomiska angelägenheter — den s. k.
boutredningen — pågår.
I boutredningen ingår regelmässigt
förmögenhets-förvaltning. Hit hör till en början att den dödes
egendom omhändertas och vårdas, så att den inte blir
skingrad eller förstörd. Förvaltningen kan i övrigt vara av
växlande natur. Den kan t. ex. avse fortsättande av
den avlidnes affärsrörelse, skötsel av jordbruk eller
fastighet, förvaltning av värdepapper, pengar och
dylikt eller helt enkelt avse ett personligt lösörebo.
Under förvaltningens gång kan det bli fråga om
försäljning av egendom, uppbärande av inkomster, indrivande
av fordringar, betalning av skulder osv. Ofta måste
under boutredningen ingås avtal, t. ex. om överlåtelse
eller upphörande av arrende eller hyresavtal,
uppgörelse med fordringsägare m. m. För dödsboets
inkomst och förmögenhet föreligger skattskyldighet, och
som ett moment i förvaltningen ingår därför också
regelmässigt skyldighet att avge självdeklaration för
dödsboet.
Förvaltningen av dödsboet tillkommer
dödsbodelägarna — dvs. arvingar, eventuella universella
testamentstagare samt i regel även efterlevande make —
gemensamt. De måste alltså enas om varje åtgärd;
majoritetsbeslut binder ej minoriteten. Endast då en
viss åtgärd inte tål uppskov, kan närvarande delägare
handla utan att behöva avvakta godkännande av
frånvarande delägare. Den gemensamma förvaltningen
kan ersättas av förvaltning genom en av domstol
förordnad boutredningsman. En var av dödsbodelägarna
har ovillkorlig rätt att begära sådan, och denna
förvaltningsform blir ofta nödvändig när delägarna är
oense.
Bouppteckning obligatorisk i varje dödsbo
Inom tre månader efter dödsfall skall bouppteckning
förrättas. Uppskov kan dock på begäran lämnas av
domstolen. Skyldighet att föranstalta om
bouppteckning åvilar boutredningsmannen, om sådan förordnats,
men eljest dödsbodelägare, som har egendomen i sin
vård. Den bouppteckningspliktige bestämmer tid och
plats för bouppteckningen, utser två gode män att
förrätta denna samt utfärdar kallelser till samtliga
delägare. Om någon av de kallade uteblir, får
förrättningen ändock äga rum.
Förrättningen tillgår så att efterlevande make
arvinge eller annan, som bäst känner till boet, t. ex.
någon som sammanbott med den döde, uppger alla
tillgångar och skulder sådana de var vid dödsfallet,
varefter allt antecknas och värderas av
förrättnings-männen. Även efterlevande makes egendom skall i
regel upptecknas. Den handling, som upprättas
angående förrättningen, inleds med uppgift om
dödsbodelägarna och deras adresser samt för underåriga även
om deras ålder. Vidare görs anteckning om eventuellt
förefintliga testamenten, äktenskapsförord m. fl.
handlingar. Sedan antecknas under särskilda rubriker
tillgångar och skulder, de förra under poster (t. ex. fast
egendom, lösören, fordringar, värdehandlingar etc.).
Allt utföres med åsatt värde, osäkra fordringar till
belopp varmed de beräknas inflyta, varefter från summan
av alla tillgångarna dragés skuldsumman och resten
upptas som boets behållning. Bouppteckningen
under-skrives av den, som uppgivit boet, »under edlig
förpliktelse». Även gode männen undertecknar
bouppteckningen. Denna inlämnas sedan inom en månad till
domstolen för registrering och fastställande av ev.
arvsskatt och kvarlåtenskapsskatt.
Arvinges ansvar för den avlidnes skulder
Dödsbodelägarna kan i vissa fall ådraga sig
personligt betalningsansvar för den dödes skulder. Sådant
ansvar inträder framför allt om dödsbodelägarna
förfogar över egendomen på ett sätt, som kan äventyra
fordringsägarnas rätt. Skiftas boet utan att skulderna
dessförinnan betalts eller egendom avsatts till täckning
av dessa, medför detta sålunda att alla delägarna blir
solidariskt ansvariga för skulderna. Delägare, som har
vård om boet, blir personligt ansvarig redan om han
försummar att ordna med bouppteckning i rätt tid.
Dödsbodelägarna har möjlighet att undgå personligt
betalningsansvar genom att avträda boet till förvaltning
av boutredningsman eller till konkurs. Ansökan om
boets avträdande måste då göras hos domstolen inom
en månad från bouppteckningen eller, då ny skuld
yppats efter denna, inom en månad därefter.
Förfarandet vid boets delning mellan delägarna
När skulderna betalts, eventuella testamentslegat
utgivits och boet även i övrigt blivit utrett, sker
regelmässigt fördelningen av boets återstående tillgångar
genom en privat överenskommelse mellan delägarna,
benämnt arvskifte. Om den döde var gift, föregås
skiftet av bodelning, varigenom den efterlevande makens
giftorätt utbrytes ur boet. Var all makarnas egendom
till följd av äktenskapsförord eller boskillnad enskild,
erfordras naturligtvis ingen bodelning. I praktiken
upprättas i allmänhet ej någon särskild handling angående
bodelningen, utan denna ingår som ett moment i
arvskiftet. Såväl arvskifte som bodelning skall för att vara
giltiga upprättas skriftligen, och delägarnas
underskrifter skall vara bevittnade.
Storleken av de olika lotterna i boet bestämmes för
arvingarnas del av de förut angivna reglerna om
arvsordningen samt för universella testamentstagare av
testamentet. Beträffande utläggandet av lotterna gäller i
princip att en var har rätt till andel i varje slag av
egendom, som finns i boet. Vad som ej kan lämpligen
styckas eller skiljas bör dock så vitt möjligt läggas på
en lott. Sålunda skall t. ex. en fastighet ej nödvändigt
delas för att varje delägare skall få sitt stycke jord,
och samlingar behöver ej skingras för att var och en
skall få delar därav. Fordran hos delägare skall i första
hand tillskiftas denne.
Om delägarna inte kan enas hur skiftet skall ske, kan
en var av dem hos domstolen begära förordnande av
skiftesman. Finns redan boutredningsman utsedd, har
denne att fungera som skiftesman. Skiftesmannens
uppgift är i första hand att söka förlika delägarna. Lyckas
han inte med detta, åligger det honom att själv
upprätta ett arvskifte. Detta blir sedan bindande om ej
någon av delägarna inom tre månader efter delfåendet
instämmer övriga delägare till domstolen med klander
av skiftet.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
