Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien — civilisationens urhem - Omvälvningar i Östasien - Det nya Asien - Assimilation — hur växterna tillverkar stärkelse - Koldioxidassimilation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 ASIEN
växande folkmängden, de blev också ett politiskt
instrument.
Redan på 1800-talet prövade den japanska
militärmakten sin styrka mot Kina och erövrade Korea, som
blev en viktig leverantör av ris. I kriget mot Ryssland
1904—05 avgjordes landets öde under de närmaste
decennierna. Segern gjorde den japanska flottan och
hären till Östasiens herre. Vad som sedan följde var
ett försök att förverkliga storhetsdrömmen om
ett östasiatiskt imperium. Men den planen strandade
på ett hårdnackat kinesiskt motstånd, och när Förenta
staterna och England 1941 tvingats inskrida på Kinas
sida, var tiden snart mogen för den japanska
drömmens undergång. Atombomberna 1945 satte tills
vidare punkt för japansk imperialism.
Det nya Asien
Efter det första världskriget och president Wilsons
proklamation av folkens självbestämmanderätt slog
utvecklingen i Asien in på nya vägar. Européernas
framträngande var slut. Starka inre krafter satte nu
in bland världsdelens miljoner för att nå nationell
frihet. Bland de muhammedanska länderna i
Väst-asien är numera praktiskt taget alla självständiga.
Deras trosfränder i Indien är likaså sammanslutna i
en särskild stat, Pakistan, skild från den likaledes
fria hinduiska republiken. Burma, som för få år
sedan ingick som en del i Englands indiska imperium,
har efter andra världskrigets slut uppnått full
självstyrelse under en inhemsk regering. Detsamma är
fallet med vad som nyligen var Holländska Indien
men nu är den fria republiken Indonesien. Stora
delar av Asien har på så sätt redan gått eller är på väg
att gå förlorade för sina vita herrar.
Samtidigt har världsdelens ekonomiska och
strategiska betydelse ökat. Riset konsumerar dess
befolk
ning praktiskt taget fullständigt själv, men
fortfarande förses världens konservindustrier med
behövligt tenn huvudsakligen från Bortre Indien. Därifrån
kommer också en stor del av bilindustrins gummi.
Den internationella temarknaden behärskas likaledes
helt av de asiatiska länderna. Och ur Monsunasiens
skogar hämtas stora mängder teakträ.
Asiens länder utgör sålunda fortfarande
leverantörer av råvaror, som är mycket viktiga för
Västerlandets industrier. Men samtidigt har den industriella
utvecklingen kommit i gång även inom Asiens stora
agrara områden. Här som överallt förutsätter eller
medför industrialiseringen emellertid stora sociala
omvälvningar särskilt inom jordbruket. Därmed
skakas det gamla asiatiska samhället i sina grundvalar,
och bredvid den nationella frihetsrörelsen har nya
sociala rörelser satt sin prägel på Asiens nyare
utveckling. I många områden såsom i Kina tycks
kommunisterna tills vidare ha tagit hem spelet. Men i andra
länder såsom Indien, Burma och Indonesien
dominerar andra riktningar, som försöker lösa Asiens
sociala problem på ett relativt mera demokratiskt sätt.
Vilka av dessa med varandra tävlande riktningar som
kommer att segra beror i hög grad på utvecklingen
av stormaktskonflikten mellan öst och väst, som i
Korea och Franska Indokina slagit ut i en militär
kraftmätning. Respekten för Västerlandet har
minskat oerhört under det andra världskriget och den vite
mannens auktoritet är ej längre vad den var förut.
Men ändå är Asiens länder fortfarande i behov av
Västerlandets hjälp när det gäller kapital, maskiner
och andra industriella produkter. Därför kan
Västerlandet även i framtiden utöva ett stort inflytande på
Asiens inre utveckling, om det avstår från sina gamla
koloniala maktmetoder och erkänner de asiatiska
folkens jämställdhet.
HUR VÄXTERNAR TILLVERKAR STÄRKELSE
Assimilation kommer av det latinska ordet
as-simila’re, som betyder att omforma något så att det
blir likt något annat. Inom språkvetenskapen menar
man med assimilation omdaningen av ett ljud, så att
det mer eller mindre blir likt ett annat. Framför allt
använder man dock benämningen assimilation inom
biologin. Där betecknar man med assimilation alla de
processer, varvid de av djur och växter upptagna
näringsämnena ombildas till sådana ämnen, varav
de själva är uppbyggda eller som de behöver för olika
ändamål. I detta hänseende råder det en stor skillnad
mellan djur och växter. De förra måste nämligen för
att kunna leva förtära redan färdigberedda,
sammansatta organiska ämnen, under det att växterna äger
förmågan att av enkla oorganiska ämnen, som
koldi
oxid (ofta kallad kolsyra) och vatten, själva
framställa de sammansatta organiska ämnen de behöver.
Koldioxidassimilation
Endast växter med gröna blad innehållande
blad-grönt (klorofyll) äger förmåga att omvandla
koldioxid och vatten i organiska föreningar, och reaktionen
sker endast under solljusets medverkan. Samtidigt
frigörs syrgas som bortgår i luften. Det första
organiska ämne som bildas är druvsocker, som därefter
av växten lätt kan omvandlas i stärkelse. Ur socker
och stärkelse framställs sedan en hel del andra
föreningar, som växten är i behov av, t. ex. cellulosa,
fetter, äggviteämnen m. m. Eller också lagras
stärkelsen som reservnäring framför allt i frön och rotdelar.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
