Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atomerna — atomkraften — framtidens energikälla - Atomenergi — förstörelsemedel eller energikälla för fredligt bruk? - En lavin sätts i rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 18 ATOMERNA ____________________________________
nästa »generation» kommer vi att få åtta neutroner,
och det är tydligt att antalet neutroner ökas oerhört
snabbt. Efter 20 generationer finns det en miljon
neutroner, och det behövs bara 80 generationer för
att alstra lika många neutroner, som det finns atomer
i ett ganska stort uranstycke (240 gram). Den tid
själva klyvningsprocessen tar är mycket liten, varför
tidsintervallet mellan successiva generationer bestäms
av den tid en snabb neutron behöver för att träffa en
ny urankärna, cirka en hundramil jondels sekund. På
kortare tid än en miljondels sekund har alltså en
energiutveckling av cirka 5 miljoner kWh
åstadkommits, vilket skulle resultera i en fruktansvärd explosion.
Saken är lyckligtvis inte fullt så enkel av två skäl.
För det första händer det ibland, att när en neutron
träffar en urankäma, stannar den kvar i kärnan utan
att åstadkomma klyvning. På samma sätt kan
neutroner absorberas av föroreningar i uranet eller av
nödvändiga konstruktionsmaterial. För det andra
kommer alltid ett avsevärt antal neutroner att läcka ut
från ytan av en ändlig mängd uran. Om man gör
räkning för de neutroner, som genom absorption eller
läckning inte kan åstadkomma klyvning, kan bilden
av kedjereaktionen fortfarande användas.
Förhållandet mellan antalet neutroner i två på varandra
följande generationer kallas multiplikationskonstanten,
k. Om k är mindre än 1, t. ex. 0,99, kan ingen
kedjereaktion uppstå, för har man på något sätt
åstad
kommit t. ex. 100 neutroner i ett sådant system,
innehåller nästa generation bara 99, den därpå följande
o,99 X 99, som är ungefär 98, osv. Är å andra sidan k
större än 1, t. ex. 1,01, kommer neutronantalet att öka
från ursprungligen säg 100 till 101, 102 etc. På grund
av läckningen finns det för varje geometrisk form en
minsta mängd klyvbart material, den kritiska
storleken, som måste överskridas, för att k skall bli större
än 1.
Det visar sig att i naturligt uran är absorptionen av
neutroner för stor för att en kedjereaktion skall
komma igång, hur stor mängd man än tar till. Det finns
två vägar ut ur denna svårighet. Den ena är att
använda långsamma neutroner. Den andra grundar sig
på att av de två atomslag, som förekommer i naturligt
uran, är huvudsakligen uran 235 ansvarig för
klyvningen och uran 238 för absorptionen. Genom att
separera den sällsynta isotopen från den värdelösa, kan
man realisera en kedjereaktion med måttliga mängder
uran 235 (1—100 kg). Detta utfördes under kriget i
USA med enorma insatser av forskning och teknik
och resulterade i atombomben över Hiroshima år
1945. I det första atombombsprovet i
Alamogordo-öknen användes plutonium 239 som aktivt material
liksom i den andra atombomben, som fälldes över
Japan (Nagasaki). Senare har både mera effektiva
och till storleken mindre atombomber konstruerats
och provats.
T.v. Försökssprängning av en modern liten typ av atombomb i Nevadaöknen våren 1953 sedd på ett avstånd av 10 km. T. h.
Skiss av atombomb enligt den amerikanske atomspionen Greenglass. Det aktiva materialet utgörs av en porös massa, så att
tätheten är otillräcklig för en kedjereaktion. Utanför ett hölje av plast sitter ett batteri sprängladdningar med inåtriktad
spräng-verkan. När laddningarna detoneras blir det aktiva materialet sammanpressat över den kritiska tätheten. Kedjereaktionen
startar genom de neutroner som erhålles från blandningen av polonium och beryllium. Polonium utsänder alfapartiklar som
reagerar med berylliumkärnor under bildning av neutroner.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
