Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augustus — Roms förste kejsare - Större som statsman än som militär - »Bröd och skådespel» - Ogifta bestraffas och barnlösa beskattas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_____________________________________________________________________ AUGUSTUS 227
»Aldrig har människor levat i en sådan omgivning av vackra byggnader och monument som under det romerska imperiets
två första århundraden», har det sagts. Forum romanum som här ses i rekonstruktion bär syn för sägen. — Vad Augustus
betytt för Roms försköning illustreras av hans ord: »Jag mottog en stad av tegel och lämnar ifrån mig en av marmor.»
målmedvetenhet, energi och hänsynslös uthållighet.
Att han efter sin seger frivilligt nedlade sin makt
innebar inte, att han avstod från den. Han ville bygga
sin makt på en fastare grund än våldets. Han insåg
att riket behövde vad det romerska folket längtade
efter: inre och yttre fred efter de ständiga
inbördes-striderna och krigen, och han förstod att tillmötesgå
dessa önskningar. Hans inställning till det
republikanska styrelsesättet motiverades av att det inte
längre var användbart i det av erövringar uppbyggda
världsväldet. För att hålla härskarstaten samman
behövdes en maktfullkomlig härskare.
»Bröd och skådespel»
Men av adoptivfaderns misstag hade han lärt, hur
farligt det kunde vara att helt bryta med de
republikanska traditionerna. Republikens institutioner fick
därför till formen bestå, men alla viktigare poster
tillföll Augustus, officiellt på uppdrag av senaten.
Han anförtroddes sålunda ståthållarskapet över
gränsprovinserna, rätten att tillsätta och kontrollera
ståthållare i övriga provinser av vikt och
folktribun-makten i förstärkt form. Dessutom utnämndes han
till överbefälhavare över rikets stridskrafter och
behärskade därmed yrkeshären, som sedan den
skapades av Marius visat sig vara en viktig politisk
maktfaktor. I praktiken gjorde dessa poster honom till
suverän härskare över det romerska imperiet. Den så
uppkomna statsformen fick så småningom namnet
»kejsardöme» efter Augustus’ familjenamn Caesar.
Då de republikanska formerna bibehölls, behövde
emellertid också Augustus det romerska folkets stöd.
Han fick det genom att bokstavligen muta det med
»bröd och skådespel», ett tillvägagångssätt som han
varken var den förste eller den siste att använda sig
av. Enligt egen uppgift i en berömd inskrift gav han
vid två särskilda tillfällen av sin privata
förmögenhet 400 sestertier var åt invånarna i Rom.
Ogifta bestraffas och barnlösa beskattas
Augustus’ politiska gärning företer i mångt och
mycket ett konservativt drag. Han ville väcka till liv
den gamla romarandan med dess religiösa pietet och
dess dygder, en reaktion som blir än mer förklarlig,
om man betraktar det sedliga förfall och den sociala
upplösning som präglade tiden före hans
makttillträde. Augustus sökte nu ingjuta nytt liv i den gamla
religionen och de gamla religiösa festerna. Särskilt
berömd är den statliga sekularfesten 17 f. Kr., till
vilken deltagare från hela världen strömmade
samman i Rom. Den firades i dagarna tre på Capito’lium
och Marsfältet under allehanda renings- och
offerceremonier och mynnade ut i Horatius’ praktfulla hymn,
Car’men Sæcula’re.
I sin iver att höja folkets moraliska standard
ingrep Augustus med stränga lagstiftningsåtgärder.
Senaten, som även med sin minskade maktställning
borde vara en elit, rensades flera gånger från
ovärdiga medlemmar: slösare, rucklare och servila typer,
under vilka beteckningar naturligtvis också många
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
