Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakterier — i begynnelsen var bakterien - Bakteriernas byggnad och utseende - Odling av bakterier - Bakterier som orsak till sjukdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ö0 BAKTERIER _______________________________________
som andra växter assimilera kolsyra och vatten. Sitt
energibehov täcker de genom att spjälka energirika
produkter i energifattigare genom olika fermentativa
processer.
Om man studerar bakterierna i mikroskop med
stark förstoring, finner man att de har mycket
växlande utseende. Man kan emellertid hänföra dem
alla till någon av följande undergrupper: cylindriska,
klotformiga och spiralformiga.
De cylindriska bakterierna kallas vanligen
stavfor-miga bakterier eller baciller (av lat. bacil’lus = stav).
De har nämligen formen av små cylindrar eller stavar
med rundade eller tvära ändar. I vissa fall kan de vara
spolformiga, fusiforma.
De klotformiga bakterierna kallas kocker (av grek.
kok’kos — frö, kärna). De kan antingen vara alldeles
klotformiga eller äggformiga. Ibland ser de ut som
halvklot och ligger då vanligen två och två
tillsammans inom en s. k. kapsel. De kallas då diplokocker.
Kockerna kan lagras på olika sätt. Ibland ligger de i
långa rader intill varandra, som ett pärlband, s. k.
streptokocker, eller i oregelbundna formationer, som
kulor tätt intill varandra på ett bord, staphylokocker.
De kan också ligga i kubiska förband och kallas då
sa/cina.
Till de spiralformade bakterierna räknas
spiril-lerna och spirocheterna. De förra är stela och
oföränderliga, de senare mjuka och formbara. En del
spiralformiga bakterier har endast en halv spiral eller
mindre. Hit hör de s. k. kommaformade bakterierna.
Det finns i naturen ungefär tre gånger så många
sorter av stavformade bakterier som av kocker och
fem gånger så många av kocker som av spiriller.
En del bakterier kan vara omgivna av en särskild
kapsel, som skyddar dem. Sådan kapsel har t. ex.
tuberkelbacillerna och pneumokockerna. Kapseln är
till sin byggnad specifik, dvs. olika för varje bakterie.
Om livsbetingelserna blir ogynnsamma och
bakteriens fortsatta liv och bestånd hotas kan som nämnts
många bakterier utveckla viloformer, sporer,
huvudsakligen genom att avge vatten. Sporerna kan ligga
inaktiva långa tider, tål extrem uttorkning,
avkylning, nedfrysning etc. Då ytterbetingelserna blir
gynnsammare, utvecklas de till nya bakterier: bakterien
har överlevt.
Odling av bakterier
På grund av bakteriernas ringa storlek kan man
endast studera dem med hjälp av mikroskop. Många
olika slag av bakterier har i mikroskopet samma bild
och byggnad, men de har helt olika egenskaper. En
del kan t. ex. vara sjukdomsframkallande medan
andra är ofarliga för människan. Man har därför måst
utarbeta alldeles speciella metoder för att närmare
kunna studera bakteriernas egenskaper och för att
kunna identifiera dem. Den viktigaste är att odla
dem på lämpliga substrat. Man blandar lämpliga nä-
ringslösningar med ett växtämne, som kallas agar,
till en massa som bredes ut på låga glasskålar. Där
stelnar massan till en fast platta, på vilken man
sedan kan placera det material man vill undersöka,
bakterieprovet. Bakterierna tillväxer här och bildar s. k.
kolonier av för olika bakterier typiskt utseende. Dessa
kan sedan överföras till nya plattor och man kan
renodla den bakteriesort man vill studera. Genom att
ha olika näringssubstrat kan man hämma tillväxten
av vissa bakterier och få andra att växa ut. På så sätt
kan olika bakterier identifieras, vilket har den största
betydelse för behandlingen vid vissa sjukdomar.
Därtill finns en rad andra undersökningsmetoder, där
man t. ex. studerar bakteriernas förhållande till olika
sockerarter, om de kan förjäsa dem etc.
Man kan också identifiera bakterierna med hjälp
av deras förhållande till s. k. antisera, se nedan. En
annan möjlighet är att injicera bakterieprovet på ett
lämpligt försöksdjur och studera den inverkan
bakterierna har på djurets organism. Vid s. k.
marsvins-prov tar man prov av upphostningen från lungsjuka,
som misstänks ha tuberkulos, och injicerar på ett
marsvin. Marsvin är extremt känsliga för tuberkulos
smitta, och om det finns tuberkelbaciller i
upphost-ningsprovet får marsvinet tuberkulos, som kan
konstateras efter 6—8 veckor.
Bakterier som orsak till sjukdom
Vi är ständigt omgivna av ett myller av bakterier av
olika slag och det kan förefalla obegripligt att vi inte
alla för länge sedan dukat under i smittosamma
sjukdomar, orsakade av dessa bakterier. Detta beror till
största delen på att endast ett mycket litet fåtal av alla
bakterier kan framkalla sjukdom hos människa, är
patogena för människa som facktermen lyder. Andra
är patogena för djur av olika slag. De för människan
patogena bakterierna kan dessutom som regel inte
leva och föröka sig utanför människokroppen och
måste därför överföras mer eller mindre direkt från
människa till människa. Undantag finns emellertid,
bl. a. de bakterier som hör till
tyfus-paratyfusgrup-pen. Dessa förökar sig lätt i förorenade livsmedel av
olika slag och orsakar därför lätt epidemier, som sprids
med livsmedel.
Vidare har kroppen en hel del försvarsmekanismer
för att skydda sig mot bakterier som tränger in. Först
om bakterieinvasionen genombryter och besegrar
försvaret, uppkommer sjukdomen. Denna kroppens
försvarsreaktion, som utspelas i vävnaderna, utgör vad
vi i dagligt tal kallar inflammation.
Bakterierna kan framkalla sjukdom på olika sätt.
De kan t. ex. ge mekanisk skada genom att fastna i
och täppa till de finaste blodkärlen, kapillärerna. De
producerar dessutom gifter, toxiner, som antingen
kan inverka på vävnaderna på platsen där
bakteriehärden finns eller också transporteras med blodet till
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
