Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakterier — i begynnelsen var bakterien - Bakterier som orsak till sjukdom - Virus som sjukdomsorsak - Bakterier i växtvärldens och odlingens tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––- BAKTERIER 261
andra vävnader och skada dem. Detta sker t. ex. då
difteribakterierna, som sitter i halsen, genom sitt
toxin ger skador på hjärtats muskulatur.
Då bakteriegifter produceras och sprids i kroppen,
åstadkommer kroppen vissa motgifter, s. k.
antikroppar, vilka kan ha speciell inverkan på bakterierna
och förlama deras verksamhet. Efter en genomgången
sjukdom innehåller blodet hög halt av dylika
antikroppar. Man kan överföra blod från en tillfrisknad
till en sjuk person för att bekämpa sjukdomen hos
denna. Detta är också principen för
serumbehand-lingen, då man använder dylikt blodserum för
behandling av vissa infektionssjukdomar. Sådana sera
kan man också använda för identifiering av bakterier
i provrör. Om man blandar ett sådant s. k. antiserum
med en bakterieuppslamning, så undergår
bakterierna vissa förändringar, om det är samma
bakteriesort, som framkallat antikropparna i serum. På så
sätt kan man skilja mellan olika sorter av bakterier,
som för övrigt liknar varandra.
Virus som sjukdomsorsak
Förutom de ovan skildrade bakterierna, vilka alla
kan studeras i vanliga ljusmikroskop och alla låter sig
odlas på konstgjorda näringssubstrat, finns ett stort
antal smittämnen, som endast med det s. k.
elektronmikroskopet kan göras synliga och som fordrar
levande materia för att kunna växa. På grund av sin
ringa storlek kan de i motsats till bakterierna passera
genom de finaste filtra. På grund av dessa egenskaper
kallas ett sådant smittämne ultravisibelt eller
filtra-belt virus eller endast virus. Se därom art. Virus.
Bakterier i växtvärldens och odlingens tjänst
I den döda och levande naturen sker ett ständigt
kretslopp mellan oorganiskt och organiskt material.
De gröna växterna har förmåga att av vatten och
kolsyra med ljusets tillhjälp bilda organiska ämnen —
socker och stärkelse. De gröna växterna lever med
andra ord av oorganiskt material. I motsats härtill
kan djuren endast leva på organiska ämnen, t. ex. på
den stärkelse som växterna producerar. När ett djur
dör, sönderdelas småningom åter dess kropp, varvid
de organiska ämnen som bygger upp kroppen spjälkas
i enklare organiska och oorganiska ämnen, t. ex.
ammoniak, kolsyra och vatten, ämnen av vilka djuret
eller växten ursprungligen uppbyggts. Djurkroppen
ruttnar. Samma är förhållandet, när växter och
växtdelar multnar. Dessa sönderdelningsprocesser, som vi
benämner förruttnelse och förmultning, ombesörjes
av bakterier. Utan levande bakterier ingen
förruttnelse och ingen förmultning.
I den organiska världen ingår en grupp av ytterst
viktiga ämnen, vilka alla innehåller kväve och vilka
kallas äggviteämnen. För att uppbygga äggvita måste
en växt ha tillgång på kväve. I jorden förekommer
Med hjälp av elektronmikroskopisk teknik kan man på ett
helt annat sätt än tidigare detaljstudera bakterierna och våra
läkemedels inverkan på dem. Övre bilden visar en sådan bild
av en tarmbakterie, Salmonella typhi, odlad på vanligt
sub-strat. Undre bilden visar inverkan på bakterien vid tillsats av
penicillin till substratet. Preparaten är »kromskuggade».
Förstoring 15 000 ggr. Bilder från Konung Gustaf V:s forskningsinstitut,
efter Schlossmann och Hedman.
kväve såsom ammoniumsalter. Dessa härrör till stor
del från organiskt material, som under inverkan av
bakterier (s. k. nitri’t- och nitra’tbakterierj bildats
bl. a. av det urinämne som djuren avger. En stor del
av jordens kväveföreningar härrör emellertid från de
s. k. azotobak’terna, en särskild grupp av
kväveassi-milerande bakterier. Dessa upptar luftens kväve och
överför detta i kvävehaltiga organiska ämnen,
äggviteämnen, vilka ingår i bakteriekroppen.
Azotobak-terna tillväxer i oerhörda massor, särskilt i alkalisk
jord, och tillför därvid jorden från luften stora
mängder kväve, vilket sedan blir tillgängligt för de högre
växterna, när bakterierna dör och förmultnar. Även
denna process förmedlas av bakterier. Man anser,
att dessa azotobakter spelar den största rollen, då en
åkerteg genom att läggas i träda ökar sin fruktbarhet.
Den i jordbruket så viktiga kalkningen anses spela
stor roll därigenom att den gör jordmånen alkalisk
och därmed gynnsam för azotobakternas
kvävesam-lande verksamhet.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
