Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barn och ungdom — växandets vedermödor - Den första trotsåldern - Barnets sociala utveckling - Skolmognaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 BARN OCH UNGDOM ________________________________
I den första frågeåldem dominerar frågeorden
»vad», »varifrån» och »vart». Barnet ställer s. k.
be-nämningsfrågor. I den andra frågeåldem är det
dominerande ordet »varför» genom vilket barnet
försöker skaffa sig insikt i relationer och
orsakssammanhang. Det behöver klara och vettiga svar på sina
frågor för att kunna utvecklas i förhållande till den
omgivande världen. En del är dock okynnesfrågande,
och om man kan bringa barnet till insikt härom utan
att använda hårda ord eller snäsor, har man besparat
sig själv en del av frågegnisslet. En utomordentlig
barnbok som ungarna tycker om och som ger dem
perspektiv på det egna frågandet är »Lasse frågvis»
(efter det danska originalet »Spörge-Jörgen») med
sitt omkväde: »Varför, varför ditt och varför datt».
Barnets frågande kan ingå i den självhävdelse som
är typisk för den första trotsåldern. (Den andra är
puberteten.) Karakteristiskt för denna period är att
barnet börjar säga »jag» och »jag vill» i stället för att
som tidigare tala om sig själv i tredje person, ofta
med användande av sitt egennamn. Att barnet säger
»jag» tyder på att det upptäckt sin egen person och
börjat se sig själv mera utifrån. Det lever inte längre
oreflekterat i världen som en beståndsdel av denna
utan försöker skilja mellan sin egen person och
omgivningen. Självhävdelsen kommer därför att ta stor
plats i barnets medvetande. Det vill markera
skillnaden mellan sig och andra och pröva sina krafter
gentemot omgivningen.
I och med att barnet upptäckt sig själv vill det
undersöka sina relationer till andra, i första hand
sina föräldrar eller uppfostrare. Det sätter sig på
tvären, blir »nej »-sägare och trotsare — även i fråga om
sådant som det i själ och hjärta har lust till. Det
verkar som om bamet försökte experimentera med
omvärlden för att se hur långt det kan gå, på samma
sätt som det plockar sönder sin bil för att undersöka
mekanismerna. Den nya jagkänslan måste prövas, och
prövandet sker ofta på ett för omgivningen
irriterande sätt. För uppfostraren gäller det att ha en viss
bestämdhet men samtidigt också beväpna sig med
tålamod. Dess fortare går trotsperioden över. Om man
försöker kväsa barnet blir trotsreaktionerna utdragna
över längre tid och kan ha vådliga följder för
framtiden. Försök att under denna period »knäcka barnets
vilja» kan medföra att den vuxne individen blir
räddhågad, osjälvständig, initiativfattig eller får lust att
smita undan. Hur påfrestande det än är för
föräldrarna, har barnet självklar rätt att på sitt eget sätt
försöka orientera sig i omvärlden och lära sig hävda
sina egna rättigheter. Snart vinner det bättre
anpassning och accepterar då, att det också har skyldigheter.
Barnets sociala utveckling
I småbarnsåldern gäller leken i allmänhet enkla
föremål eller de egna kroppsrörelserna och
kropps
delarna. Barnet kan också svara på kontaktförsök
från de vuxnas sida och genom sina skrik ge till
känna att det vill ha sällskap. Barnet kan dock inte
leka med andra barn, även om det under andra
levnadsåret tycker om att se andra barn och leka
bredvid dem. Det har dock föga förståelse för
samlekandet. Detta börjar i 3-årsåldern, men tar sig oftast
uttryck i kiv om vem som skall leka med den ena eller
andra leksaken. Det självmedvetande som vaknar i
denna ålder tar sig också starkt uttryck i lusten att
värna om det egna. Även om man inte kan leka med
alla sina tillhörigheter på en gång, ser man ogärna att
andra barn sysslar med dem. Det blir många
konflikter om mitt och ditt, när främmande barn kommer
på besök i lekvrån eller barnkammaren.
Visserligen kan många barn även efter trotsåldern
vara fyllda av lust att hävda sig eller dra
uppmärksamheten till sig, men de kan samtidigt också ha lust
att vara samman med andra barn. Först är det bara
två barn som kan leka ihop, sedan är det en hel
grupp som kan syssla med organiserade lekar och
snart inte vill leka ensamma utan helst samman med
andra. 4—6-årsåldern är en tacksam tid för barn att
ha lekkamrater och då bör de ges stora
lekmöjligheter. Nu kan de utnyttja kontakterna i
barnträdgården, lekstugan eller på daghemmet och trivs kanske
bättre borta än hemma. Lekutvecklingen följer i viss
mån den sociala utvecklingen hos barnet, såsom
framgår av artikeln Lek.
Skolmognaden
När barnet har lärt sig dämpa sin självhävdelse
och kan leka i grupp eller i organiserade lekar med
andra barn, har det i ett viktigt avseende nått den
mognad som krävs för att underordna sig skolans
gemen-samhetskrav. Det är dock inte bara den sociala
anpassningen man avser med skolmognad. Den allmänna
utvecklingen hos barnet måste också ha lett därhän,
att det har lust och förmåga att tillägna sig
kunskaper. Det är bl. a. denna förmåga man försöker
pröva vid de på senare år införda skolmognadsproven.
Skolmognadsprov av olika typer har prövats på
skilda håll i landet. Mest tillförlitliga förefaller de
prov, vid vilka barnen får gå i skolan 3—6 dagar vid
vårterminens slut och lärarinnan får tillfälle att
bedöma deras förmåga att koncentrera sig på
kunskaps-inhämtandet och deras möjligheter till inlärning. Man
har inte bara små lektioner utan också grupprov och
individuella prov för att utröna varje enskilt barns
intellektuella nivå. Särskild vikt lägger man vid
barnens förutsättningar för läs-, skriv- och
räkneunder-visningen.
Normalt skall barnen börja skolan i 7-årsåldern.
Alla 7-åringar är dock inte skolmogna, medan en del
6-åringar i gengäld är det. Skolmognadsproven avser
huvudsakligen de 6-åringar, vilkas föräldrar anser
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
