Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Barn- och ungdomslitteratur — de odödliga ungdomsböckerna
- Barnböcker fick inte vara roliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungdom bara kan skrivas av sådana som själva har roligt
av vad de skriver och som inte för vartannat ord
funderar över vad som kan vara lämpligt för barn.
 |
De första barnböckerna var
inte avsedda att underhålla
utan att uppfostra de unga
läsarna. Därav bl. a. den
torftiga utstyrseln och det strängt
sedelärande innehållet. Det
ligger 70 år mellan de båda här
avbildade barnböckerna.
Skillnaden säger mer än ord. I
textrutan nedan återges ett
prov ur »Lilla Siris sex
läromästare», tryckt 1888. |
Innan Siri var gammal nog att förstå, hvad herr
Pligt sade henne, brukade han säga till hennes
mamma, hvad hon skulle göra med sin lilla flicka,
och hon rättade sig strax efter hans önskningar.
Men så snart Siri var i stånd att sjelf lyssna till det
herr Pligt sade, kom han och tog sin bostad i
barnkammaren; då hon gick ut att spatsera, gick han
med henne, och då hon lekte, var han hos henne.
Han lade sig aldrig att sofva, utan var alltid fullt
vaken; man kunde inte röra honom med sitt
lillfinger, huru sakta det än var, förr än han spratt till
och hörde efter hvad man ville.
En dag, då Siri var trött af att leka med sina
leksaker, började hon se sig omkring i rummet efter
någonting nytt. Der stod ett bläckhorn på bordet,
och hon ämnade just ställa sig på tåspetsarna och
taga det. Men hennes mamma såg, hvad hon gjorde,
och sade: »Inte röra, Siri! Inte röra mitt
bläckhorn!»
Siri hejdade sig ett ögonblick.
»Rör det ej», sade herr Pligt.
»Jag vill ha’ det», sade Siri. »Jag vill ha’ det.»
Hon tog fast i det igen och såg på sin mamma för
att se, hvad hon skulle göra. Men hennes mamma
kunde ingenting göra dervid. Hon låg sjuk i sin
säng.
»Är min lilla Siri lydig?» sade hon.
Siri såg ned och svarade ej. Men hennes små
fingrar höllo ännu allt jemt i bläckhornet.
»Ack, var icke olydig, Siri!» sade herr Pligt.
Då såg Siri upp och skrattade och sprang bort
från bordet. Hon kände sig mycket lycklig, emedan
hon hade varit lydig. Fröken Glädje fattade hennes
händer och började dansa omkring med henne; fru
Kärlek kysste henne och sade gång på gång: »Kära
Siri! Rara lilla Siri!»
Ur »Lilla Siris sex läromästare».
Barnböcker fick inte vara roliga
Därför dröjde det ganska länge innan det började
skrivas roliga barnböcker. De första som skrev
böcker för barn avsåg att uppfostra dem, inte att roa dem
— det gällde de sedelärande eller smått filosofiska
fabler och dikter för barn som de antika författarna
skrev likaväl som de tidigaste ABC-böckerna och
utläggningarna för barnasinnen av bibeln och Luthers
katekes. Det var först fram på 1800-talet som också
sådana saker började se lite lustigare ut.
Genombrottet kom i Sverige 1835 med Prinsessornas ABC-bok,
som var avsedd för dåvarande kronprins Oscars dotter
Eugenie och hade skrivits och ritats av en artistiskt
begåvad officer som hette Fredrik Boye. Han hade
efter studier av framför allt franska och engelska
förebilder kommit på tanken att försöka fånga barnets
intresse med glada färger och lustiga figurer.
Det är också först på 1800-talet man kan tala om
förekomsten av en verklig barn- och
ungdomslitteratur. De två klassiska ungdomsböckerna från 1700-talet,
den engelske journalisten Daniel Defoes Robinson
Crusoe och den irländske domprosten Jonathan
Swifts Gullivers resor var inte avsedda som
barnböcker, och de slog igenom som sådana egentligen först
sedan de ganska hänsynslöst omarbetats. Det är
knappast troligt att några personer under 20 år skulle vara
i stånd att läsa dessa böcker i deras originalskick, hur
mycket man sedan än beklagar att de stuvats om så
grundligt av olika författare genom tiderna.
Detsamma gäller John Bunyans fromma och predikande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jun 16 20:26:48 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-1/0313.html
