- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 1. A - B (1-568) /
297

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnsjukdomar — våra barns hälsa - Lägre barnadödlighet och friskare barn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BARNSJUKDOMAR 297

Sjukdom Smittsamhet: barn och vuxna Smittsamhet: spädbarn Inkubationstid Avstängning från skolan Syskons
avstängning från skolan Vaccination
Scharlakansfeber måttlig ovanlig före 6 mån. 2 — 8 dagar minst en vecka efter utskrivningen från epidemisjukhus ingen om de haft sjukdomen. Annars 8 dagar ingen
Mässling mycket stor ingen före 6 mån. om modern haft sjukdomen 8—14 dagar 2 veckor ingen om de haft sjukdomen. Annars 2 veckor kortvarigt
se-rumskydd
Röda hund stor ingen före 6 mån. om modern haft sjukdomen 14 — 21 dagar 2 dagar efter
feberfrihet ingen ingen
Vattenkoppor mycket stor stor 14 — 20 dagar tills utslagen
försvunnit och
skorporna fallit av ingen ingen
Påssjuka tämligen stor ingen före 6 mån. om modern haft sjukdomen 14 — 21 dagar tills svullnad och feber är borta ingen ingen
Kikhosta stor mycket stor 2—14 dagar minst 6 veckor ingen om de haft sjukdomen. Annars så snart de får
snuva eller hosta gott
ympnings-skydd
Difteri måttlig måttlig 2 — 14 dagar tills utskrivning från epidemisjukhus efter bakteriologiska prov gott
ympnings-skydd
Barnförlamning stor (om fall utan
förlamningar medräknas) ingen före 5 mån. om modern haft sjukdomen 5 — 10 dagar tills utskrivning från epidemisjukhus 10 dagar ingen

Tabell över de vanligaste barnsjukdomarna och deras smittsamhet.

VÅRA BARNS HÄLSA

Barnsjukdomar. Sedan gammalt brukar man
tala om barnsjukdomar som en avgränsad enhet, och
barnläkekonsten, pediatri’ken, är en särskild
specialitet inom den moderna medicinen i vårt land.
Anledningen till denna avgränsning är tvåfaldig. Dels
erbjuder barnen på grund av sin kropps utveckling och
funktion speciella problem och får vissa speciella
sjukdomar, som man inte ser hos den vuxne. Dels
får de även vissa sjukdomar, som förekommer hos
vuxna men som av olika anledningar hos barn kan få
avvikande förlopp och kräva särskild behandling.

Människobarn är ju vid födelsen ganska
outvecklade och hjälplösa. Jämför dem t. ex. med en
kyckling, som några timmar sedan den kommit ut ur
ägget kan springa omkring och plocka korn och som
helt från början själv kan samla sin näring. Den
behöver hönan bara som skydd mot vädret och vissa
fiender. Även om en del däggdjursungar, t. ex.
pungdjurens ungar, föds ännu mer hjälplösa än
människobarn, så är de senare dock under första levnadsåren
helt beroende av moderns vård. De kan ju inte röra
sig med någon precision, inte själva intaga sin föda,
inte i tillräcklig omfattning reglera sin
kroppstemperatur etc. Deras tarmfunktioner är inte tillräckligt
utvecklade för att de skall kunna tillgodogöra sig
vanlig blandad kost, utan de är under de första
månaderna helt hänvisade till att leva av mjölk. Därtill

kommer, att deras organism inte är mogen för att i
samma omfattning som den vuxnes kunna försvara sig
mot infektioner av olika slag. Barnen är därför i
högsta grad beroende av att få lämplig och fullgod vård.

Lägre barnadödlighet och friskare barn

Under de senaste decennierna har barnavården
gjort stora framsteg. Man har genom vetenskapliga
utredningar klarlagt hur barnets organism utvecklas
och reagerar och vad barnen behöver för en normal
utveckling. Man har sedan genom propaganda och
sociala åtgärder av olika slag gjort det möjligt för
mödrarna att tillämpa dessa rön. Vidare har man gjort
stora framsteg i konsten att behandla och bota
sjukdomar hos barn.

Resultaten av dessa strävanden avspeglas mycket
vackert i den sjunkande dödligheten för spädbarn. På
1750-talet uppgick dödligheten under det första
levnadsåret till över 20 %, dvs. mer än vart femte nyfött
barn dog före sin ettårsdag. Sedan dess har
barna-dödligheten minskat undan för undan, snabbast
sedan slutet av 1800-talet. För närvarande ligger
spädbarnsdödligheten nere ungefär på tiondelen av
1750-talets siffra.

Många olika faktorer har samverkat till detta goda
resultat.

Den numera allmänt accepterade principen att

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jun 16 20:26:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-1/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free