Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnsjukdomar — våra barns hälsa - Lägre barnadödlighet och friskare barn - Några vanliga sjukdomar hos spädbarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 BARNSJUKDOMAR
Hela tiden medan man växer tittar farbror doktorn efter om
man är ett A-barn eller inte. Hälsan är det viktigaste av allt
säger mamma . . .
varje barn skall ha tillgång till kvinnomjölk, helst
från modersbröstet, har betytt ofantligt mycket. Hur
stor betydelse modersmjölken har framgår tydligt av
en statistik från Berlin:
Av 1000 spädbarn dog under första levnadsåret
Vid modersbröstet
uppfödda:
1885—86......... 84
1895-96......... 56
Med komjölkblandningar
uppfödda:
1885-86 ...... 499
1895-96 ...... 378
Anledningen till modersmjölkens stora betydelse
är bl. a. att endast modersmjölken innehåller de för
barnets behov lämpliga proportionerna mellan de
olika näringsämnena. Komjölk t. ex. innehåller fett,
socker och äggviteämnen i helt andra proportioner
och blir mycket svårsmält för bamet. Vidare
överförs med mjölken vissa s. k. antikroppar från
modern till barnet. Dessa antikroppar utgör ett skydd mot
infektion, och därför är bröstbam
motståndskraftigare mot infektioner än barn som uppföds med
komjölkblandningar. Korna har ju inte samma
sjukdomar som vi människor och utvecklar därför inte de
antikroppar, som barnet behöver för att kunna
motstå infektioner. Modersmjölken är av så stor
betydelse, att man i alla större städer i vårt land
anordnat s. k. modersmjölkscentraler. Hit kan mödrar, som
har mer mjölk än deras barn behöver, lämna
överskottet, som fördelas till barn vilkas mödrar av en
eller annan anledning inte har mjölk nog.
En annan viktig faktor är den allmänna
standardstegringen. Denna ger mödrarna större möjligheter
att ägna sig åt skötseln av sina barn och har vidare
medfört en högre hygienisk standard. Miljön och
omvårdnaden har förbättrats, bamen får en full värdigare
kost utan grova brister i något avseende, och de blir
inte utsatta för smittorisker i så stor utsträckning som
vid lägre hygienisk standard. Härtill kommer
samhällets direkta åtgärder för att skydda barnens hälsa.
Några vanliga sjukdomar hos spädbarn
Redan vid födelsen kan barnets liv äventyras
genom blödningar i hjärnan. Dylika blödningar kan
också leda till bestående men, om bamet överlever.
Orsaken är ofta en brist på K-vitamin, vilket
medför en stegrad benägenhet för blödning.
Under de första levnadsmånaderna är bamen
framför allt utsatta för att få s. k. näringsrubbningar. Det
gäller i synnerhet barn som uppföds med
komjölkblandningar. Näringsrubbningen uppkommer i
anslutning till infektioner, t. ex. snuvor, för vilka dessa
barn har större mottaglighet än bröstbam. I lätta fall
yttrar den sig som allmän kinkighet, bristande aptit,
kräkningar och lösa, komiga avföringar. Oftast
uteblir den normala viktökningen. Vid svårare former
av akut näringsrubbning eller dyspepsi’ blir
diarré-erna och kräkningarna så häftiga att bamet blir
alldeles utmattat. Denna mera svårartade form kallas
därför sedan gammalt för barnkolera. Den akuta
näringsrubbningen är alltid ett svårartat
sjukdomstillstånd och skall behandlas av läkare.
Hos späda barn, och framför allt hos nyfödda
gossebarn, förekommer ej sällan starka, sprutande
kräkningar i anslutning till måltid. Bamen ökar ej i vikt.
Detta orsakas av ett allvarligt funktionellt
sjukdomstillstånd, en kramp i nedre magmunnens
slutmuskulatur, pylo’rus. Denna kramp, pylorospasm, kan
ibland hävas med kramplösande medel så att födan
kan passera ner i tarmen, och då utvecklas barnet
normalt. Ibland hjälper ingen medicin och då måste
operation tillgripas, varvid man klyver den
krampaktigt sammandragna pylorusmuskeln. Därefter
fungerar magen normalt. Operationen är numera ganska
ofarlig.
Det är mycket vanligt att småbarn kräks något
efter en måltid, i synnerhet om den varit stor. Detta
har ingen betydelse och är inget tecken på sjukdom.
Eksem hos spädbarn är inte sällsynta. Särskilt
vanliga är röda, kliande, ibland vätskande eksem
framför allt i ansiktet och huvudet, s. k. mjölkskorv. De
framkallas som regel av att modern förtär något som
går över i mjölken och för vilket barnet är
överkänsligt. Mycket vanligt är att barnet reagerar på detta
sätt mot att modern äter choklad. Dylika eksem kan
vara svårbehandlade, men man kan som regel komma
tillrätta med dem genom att noggrant studera moderns
vanor och ur hennes kost utesluta sådant som barnet
kan reagera för. Det är heller inte ovanligt, att
bar
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
