Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berlin — i kalla krigets brännpunkt - En miljonstad växer fram - Tredje rikets huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERLIN 345
Vid konferensen i Potsdam sommaren 1945 skiftades den forna rikshuvudstaden mellan de segrande stormakterna.
Ockupationszonerna delar det avrundade stadsomrädet i fyra sektorer, som strålar samman i centrum. Särskilt Potsdamer Platz, Berlins
geografiska medelpunkt, där de tre viktigaste zonerna möts, har upprepade gånger blivit skådeplatsen för häftiga upplopp och
sammanstötningar.
form av sent datum, och i stadsbilden återstår föga
av den äldre och mera idylliska prägel som annars
är ett utmärkande drag i mellaneuropeiska
storstäder. Sedan mitten av förra seklet har folkmängden
vuxit med lavinartad hastighet. 1878 blev Berlin
miljonstad, 1939 hade invånarantalet stigit till 4 340 000
och överträffades då endast av New York, London
och Tokyo. Härtill bidrog, att staden också utvecklats
till en av det industririka Tysklands främsta
fabriksstäder med A. E. G., Siemens-Schuckertverken och
många andra världsberömda storföretag inom sina
gränser.
Tredje rikets huvudstad
Av det forna Berlin försvann mycket redan före det
första världskriget. Den gamla franska domen vid
Gendarmenmarkt hade endast namnet gemensamt
med den ursprungliga; om det kurfurstliga
residenset påminde blott några rester, inbyggda i det nya,
storslagna kejsarpalatset. Den forna borgerliga
idyllen invid Spree med de smala, kullerstensbelagda
Krögelgårdarna måste vika för riksbankens
monumentalbyggnader. Om det förgångna påminde föga
mer än den moderna radiosändarens paussignal:
Pa-rochialkyrkans urgamla klockspel.
Under Hitlers tid ändrades stadsbilden ännu mer.
Längs den wilhelminska epokens praktgata från
slottet till Brandenburger Tor — Unter den Linden —
föll de gamla lindarna för yxan, de utsmyckade
fasaderna började försvinna och ersättas av det mellanting
av nyklassicism och funkisstil som bar det Tredje
rikets signatur. Längs Wilhelmstrasse uppfördes nya
monumentalbyggnader, Hitlers rikskansli och
flygministeriet. Blott Leipzigerstrasse, Berlins förnämsta
affärsgata, som mynnar i stadens geografiska
centrum vid Potsdamer Platz, fick behålla sin gamla
prägel. Längre västerut och söder om Tiergarten, Berlins
största parkanläggning, utbredde sig förnäma
villakvarter, som bl. a. beboddes av de främmande
makternas legationer, däribland den svenska. Ännu ett
stycke mot väster kring Kaiser-Wilhelm
Gedächtnis-kirche och Zoologiska trädgården ligger Berlins stora
nöjescentrum med Kurfürstendamm och
Tauenzien-strasse. Liksom i åtskilliga andra europeiska
storstäder låg i Berlin de förnäma stadsdelarna i väster, de
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
