Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blekinge — Sveriges örtagård - Mångsidig industri - En gammal gränsbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLEKINGE 407
SVERIGES ÖRTAGÅRD
Blekinge. Där det svenska urbergslandskapet
sänker sig ned mot söder till Östersjön ligger
Blekinge, det svenska fastlandets minsta landskap,
»Sveriges örtagård». Blekinge var beläget utanför Sveriges
gränser ända fram till freden i Roskilde 1658, men
det är — om man frånser Listerhalvön som är en
slättbygd — till sin natur ett typiskt svenskt landskap.
Dess norra del, skogsbygden, har småländskt kynne.
Den är en flack barrskogsbygd med många små mossar
och ljungmarker. Utlöpare av denna landskapstyp
når på flera håll ända ner till havet. De många små
åarna, som vanligen har sin upprinnelse i södra
Småland, visar till en början en ganska flackt lopp, men
i landskapets mitt blir strömmen stridare; floderna
bildar forsar och fall, deras dalgångar breder ut sig
och vidgas här och var till små kustslätter, som
tillsammans bildar landskapets kustbygd. Denna
omväxlande, ofta starkt brutna, täcka och leende natur är det
som främst karakteriserar Blekinge.
Här i kustbygden gör landskapet skäl för namnet
Sveriges örtagård. Här finner man de fagra lundema
med deras yppiga grönska och överväldigande
rikedom på blomster. Här växer stora bestånd av ek och
bok med starka inslag av lind och lönn, apel och alm,
ask, rönn, oxel och björk. Mellan ekarna och kring
få-gelbärsträden och aplarna utbreder sig
ogenomträngliga snår av slån och hagtorn, nyponbuskar och
björnhallon, hassel och fläder, ett paradis för
näktergalarna. Murgröna och vild kaprifolium täcker berg och
stenar, och otaliga örter tävlar i blomsterprakt.
Denna behagfulla blekingenatur sträcker sig ut
över den inre skärgården men ger i den yttre vika för
kala klippor och skär. I den västligaste delen från
skånegränsen fram mot Karlshamn saknas skärgård.
Där fortsätter Skånes flacka kust, ty Skånes
kritavlag-ringar uppbygger även de lägre delarna av
Lister-landet. Men där urbergets gnejser och graniter når ned
till kusten, börjar Blekinges berömda skärgård, till
en början smal med korta vikar och små öar, för att
sedan i Karlskrona skärgård breda ut sig till
milsvida fjärdar med stora öar, såsom Hasslö, Aspö,
Tjurkö och Sturkö, ett skydd för flottans
huvudstation. Längst i öster ligger dess sydligaste del med
Utlängan och därunder landskapets yttersta skär,
Ut-klipporna. Från Torhamns udde, där Kalmarsund tar
vid, blir kusten åter flack, och där Mörebygdens
kam-briska sandsten tränger in på blekingsk mark, finns
blott obetydliga skär.
Mångsidig industri
Av arealen intar åker endast 21,2 %, äng 4,9 %
samt skogsmark 60,9 %. Ungefär % av åkerarealen
Storlek. 3 039 km!, därav 2 909 km2 land.— 146 303 inv. (1953).
Berg. Boafallsbacken (180 m), Ryssberget (125 m).
Floder. Mörrums å, Mie å, Bräkneån, Vierydsån, Ronneby å
Nättraby å, Sil le å, Lyckeby å samt Brömsebäck.
Öar. Hanö, utanför Listerhalvön, Hasslö, Aspö, Tjurkö, Sturkö,
Senoren, Hästholmen, Inlängan, Utlängan m. fl. utanför
Karlskrona.
Städer. Karlskrona (residensstad, 33 252 inv.), Karlshamn (10 913
inv.), Ronneby (8 275 inv.), Sölvesborg (5 752 inv.). Köping:
Olofström (4 091 inv.).
Län och stift. Blekinge utgör Blekinge län och ingår i Lunds stift.
Karta vid artikeln Småland.
används till spannmålsodling. På grund av jordens
ofta sandiga beskaffenhet spelar råg och potatis en stor
roll (5,8 % råg, 14,8 % potatis); båda intar större
relativ areal än i något annat svenskt landskap.
Kreatursstocken är stor jämförd med åkerarealen, och
mejeriprodukter utförs från området. Fisket kommer i
allmänhet närmast efter Bohusläns; saltsjöfisket
sysselsatte 1949 i 137 yrkesfiskare och utgjorde binäring
för 678 personer. Sill, ål, torsk, lax och gädda lämnar
den största avkastningen. Flera stora fiskelägen finns,
särskilt på Listerlandet. I Mörrumsån bedrivs ett
lönande laxfiske.
Tillgången på vattenkraft i de många älvarnas
forsar och fall har gett upphov till en mångsidig
industri. Största omfattningen har metallindustrin med
Olofströms och Granefors bruk samt Kallinge
järnverk, trämasseindustrin med Djupafors fabrik,
textilindustrin med Strömma fabriker,
livsmedelsindustrin med sockerfabrik i Karlshamn, ett 50-tal
stärkelsefabriker, brännerier m. m. I Svängsta ligger
Halda med Sveriges enda tillverkning av
skrivmaskiner. På grund av det korta avståndet till Tyskland var
stenindustrin tidigare en viktig inkomstkälla. Den
senare inträdda krisen inom denna industri har varit
ytterst kännbar för en stor del av kustsocknarna. För
övrigt märks i städerna flottans varv i Karlskrona,
Kockums emaljverk i Ronneby, sockerbruket och
olje-fabriken i Karlshamn, varv och läderfabrik i
Sölvesborg. Det är särskilt Mörrumsån och Hemsjö
kraftverk som förser landskapets industri med drivkraft
och gårdarna med ljus.
Av länets befolkning levde 1945 26,9 % av jordbruk
med binäringar, 38,4 % av industri och hantverk,
7,5 % av samfärdsel och 8,7 % av handel.
En gammal gränsbygd
I gamla tider hade blekingen namn om sig att vara
mer än vanligt vildsint. Han bodde i ett gränsland,
ofta skådeplatsen för krig och tvister med grannarna
i norr, och folklynnet tog intryck därav. Från
folk
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
