Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boken — den mänskliga tankens skattkammare - Teuerdank inför den tyska frakturen - Franska och nederländska boktryckare - Kopparsticken dominerar i 1600-talets bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 BOKEN
Det stora folioverket Teuerdank kom ut 1517. Dess
framställning tog 5 år i anspråk, men så är också de snirklade
bokstäverna gjutna typer, stundom i 8 olika variationer.
Teuerdank inför den tyska frakturen
I Tyskland, där den gotiska typen dominerade och
där den tyska träsnittskonsten med Dürer, Holbein och
Cranach i spetsen stod i sitt flor under 1500-talets
första årtionden, utkom på kejsar Maximilian I:s
på-skyndan 1517 ett för den tyska bokkonsten
synnerligen betydelsefullt verk, nämligen Teuerdank, som i
allegorier skildrar kejsarens äventyrsfyllda giljarfärd
till Burgund. Dess mästare är den kejserlige
hovboktryckaren Schönsperger, som här inför en förenklad
och förskönad gotisk typ, kallad fraktu’r. Denna stil
har alltifrån denna tid förblivit Tysklands speciella
typografiska egendom. Utmärkande för verket i övrigt
är, att handskrifternas schvungfulla slingor överförts
till typerna.
Franska och nederländska boktryckare
I Frankrike, vars bokkonst länge var en
efterbild-ning av handskrifterna — t. ex. Vérards tideböcker,
tryckta på pergament — dominerade den gotiska
stilen men den fick här en mera snirklad och orolig form
än dess tyska motsvarighet. Under Frans I:s regering
sker ett allmänt konstuppsving — det italienska
inflytandet var då mycket stort — och inom bokkonsten
blev Geoffroy Tory den store nydanaren jämte
boktryckarfamiljen Estienne (Stephanus), Claude
Garamond, de Colines, Vascosan, för att nämna några.
Belgiens skickligaste boktryckare och ett av de
största namnen inom bokkonsten är Plantin [planstän8’]
(1514—89). Under hans 40-åriga verksamhet i
Ant-werpen växte hans företag till en hel koloni av
tryckare, stämpelskärare, stilgjutare, illustratörer och
bokbindare, som utsände mer än 1 600 delvis mycket
stora vetenskapliga verk. Ett av de mest betydande
är en bibel om åtta band i stort format och avfattad
på fem olika språk, en s. k. polyglottbibel. Hans
fransk-influerade typsnitt utmärker sig för skönhet och
klarhet.
Under 1600-talet blev Holland boktryckarkonstens
högborg, främst tack vare
boktryckar-förläggarfamil-jen Elzevier (1587—1680). Dess verksamhet gick ut
på att i denna de stora folianternas tid — barockens
tidevarv — popularisera boken enligt Aldus’ recept
genom att ge den ett behändigt format. De till antalet
över 2 000 med små men klara och rena typer
mönstergillt tryckta och billiga duodesupplagorna av
klassikerna — »elzeviererna» — blev liksom »aldinerna»
mäkta populära och senare föremål för en nästan
otrolig samlarvurm, som man kallat »elzeviermani».
Vårt Kungl. Bibliotek är lycklig ägare till en av
världens största och vackraste elzeviersamlingar om 2 650
band.
Kopparsticken dominerar i 1600-talets bok
Av konsthistorien vet vi, hur konsten på 1600-talet
slog in på nya vägar. Renässansens lugna och
harmoniska skönhetsideal förbyttes i barockens böjelse för
ytterligheter och strävan efter kraftverkan och
pompösa effekter. Man vurmade för stora mått, såväl
inom arkitekturen som inom bokkonsten. Träsnittet,
som med tiden försämrats, dög ej längre och allra
minst för det praktfulla titelblad som hörde till en
god bok men som med allehanda allegoriska
framställningar av innehållet ofta antog väl svulstiga
former. En ny illustrationsmetod började här uppenbara
sig för att sedan dominera, ända tills de
fotomekaniska metoderna möjliggjorde ett ännu naturtrognare
bildåtergivande. Det är kopparsticket, var princip är
raka motsatsen till boktryckets. Bilden graverades
in på kopparplåten, det färgavgivande elementet
ligger alltså fördjupat. Man kunde därför icke trycka
text och bilder på samma gång, utan bilderna tarvade
en extra tryckning. Den nya teknikens bilder var inte
längre bilder i endast svart och vitt utan återgav även
halvtoner och dagrar. Kopparsticket kom därför till
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
