Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bostadspolitik — hur vi bygger och bor
- Trånga och dåliga arbetarbostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HUR VI BYGGER OCH BOR
Bostadspolitik. 260 000 i kö for bostäder...
Vart tar bostäderna vägen?... 3 1/2 års väntetid i
bostadskön... Rekordbygge 1953... Kan vi bo
billigare?... Ny giv i bostadspolitiken... 80 000 familjer
har bostadsrabatter... Städerna förslummas...
Smalhus eller höghus? ... Detta är några på måfå
valda tidningsrubriker från de senaste åren.
Bostadsfrågan har blivit en angelägenhet för oss alla. Det är
dock inte lätt att tränga igenom de ridåer av siffror,
tekniska data, statliga författningar och kungörelser,
paragrafer och fakta, som omger bostadsbyggandet och
allt som hör sapiman med bostadspolitiken. Dagens
bostadsfråga har också rötter i det förgångna. Dagens
och morgondagens bostadsproblem kan helt enkelt icke
ställas eller förstås annat än mot bakgrund av vad
som tidigare skett på detta område.
 |
Ett drastiskt exempel på trångboddhet: en arbetarfamilj med
sex barn bor i ett rum och kök innanför samma tambur som
en annan familj på Brännkyrkagatan i Stockholm. |
Trånga och dåliga arbetarbostäder
Bostadsfrågan blev ett problem i Sverige först med
den sent inbrytande industrialismen och den därav
föranledda kraftiga tillväxten av gamla städer samt
nybildningen av tätorter. Genom att den svenska
industrin tack vare den goda tillgången på vatten- och
elkraft emellertid kunde spridas ut över landet och
lokaliseras till små brukssamhällen med
patriarkaliska traditioner undgick Sverige en förslumning av
bostadsområdena. Åtskilliga medelstora och mindre
svenska provinsstäder genomgick därjämte under
1800-talet ofta en total ombyggnad efter de stora
stadsbränder, som i regel medförde en total förstörelse av
den äldre träbebyggelsen. De delvis helt nyuppförda
provinsstäderna fick därigenom relativt välordnade
kvarter med en bebyggelse, som till övervägande del
bestod av tvåvåningshus, och där stadsbilden livades
av den rika grönskan hos parker, breda esplanader
och trädgårdar.
Så såg det ut i en stor del av de svenska
landsortsstäderna i slutet av 1800-talet. I de större städerna
utvecklades emellertid förhållandena annorlunda, trots
att redan 1874 framsynta byggnads- och
hälsovårdsstadgor hade tillkommit, där det talades om
»rörelsens behov av utrymme och bekvämlighet, sundhetens
fordran av ljus och frisk luft». De större städerna
fick i stället för detta uppleva ett starkt
spekulationsbyggande med höga hyreshus, kvarter som helt slöts
av sammanhängande husmassor, vilka tillika
belamrade tomternas inre delar i form av höga, skuggande
gårdsflyglar.
Den snabba urbaniseringen — enbart Stockholms
folkmängd ökade åren 1870—1900 från 136 000 till
300 000 — medförde även en tidvis omfattande
bostadsbrist. Hyreshusen — ofta kallade
»hyreskaserner» — kom av lättförstådda skäl huvudsakligen att
inrymma smålägenheter. I början av 1890-talet
utgjorde t. ex. enrumslägenheterna 43 % av samtliga
lägenheter i Stockholm. Sekelskiftets bostad för det
växande antalet arbetare i städerna blev
enrumslägenheten, trång, låg och som regel inrymd i en
bristfällig byggnad i det inre av gårdarna. Det var en
bostad, som var inredd utan all tanke på de funktioner
ett hem har att fylla. Köket bestod av en liten
diskbänk med järnvask och avlopp, medan allt avfall måste
bäras ned på gården. Garderober fanns ej, utan man
hängde vardagskläderna på väggen i köket, medan
man förvarade de bättre kläderna i ett löst klädskåp i
rummet. Barnen sov i köket och föräldrarna i det
enda rummet, där det just inte fanns något kvar av
golvutrymmet att röra sig på sedan imperialsängen
bäddats för natten.
Det var vid denna tidpunkt som den svenska
bostadsfrågan kom till. Bristen på framför allt mindre
bostäder ledde till en stigande hyresnivå, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jun 16 20:26:48 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-1/0496.html
