Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bostadspolitik — hur vi bygger och bor
- Nya statliga ingripanden
- Bostadsbristen har många orsaker
- Bostäderna har blivit bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än programmet. Alltjämt stöder sålunda samhället
bostadsbyggandet genom lån till hög belåningsgräns, låg
ränta och lång amorteringstid. De statliga
bostadslånen, de s. k. tertiärlånen, har också betytt att
bostadshusens finansiering i hög grad förbilligats,
varigenom byggnadskostnadsstegringens verkan på
hyrorna till stor del uppvägts. Dessutom utgår s. k.
tilläggslån av subventionskaraktär (ränte- och
amorteringsfria under viss tid). För egnahemsbyggen utgår
statliga lån och bidrag i särskild form, varjämte
statsbidrag lämnas till byggandet av pensionärshem eller
till pensionärslägenheter i hyreshus under kommunal
eller allmännyttig förvaltning. Med dessa bidrag har
sedan 1939 byggts ca 21 000 pensionärslägenheter. På
landsbygden har de s. k. förbättringslånen för mindre
förbättringsarbeten varit av stor betydelse. Sedan 1948
har cirka 50 000 förbättringslån beviljats. Ungefär
85 % av de 1952 tillkomna lägenheterna fick statliga
lån och bidrag. Statens bostadskreditvolym uppgick
samma år till nära 2 miljarder — som jämförelse kan
nämnas att hela bostadskreditvolymen var ca 17
miljarder kr.
För att ytterligare pressa ner barnfamiljernas
hyreskostnader utgår speciella familjebostadsbidrag,
vilka inom vissa gränser för inkomsten och
lägenhetens storlek utgår till familjer med 2 eller flera barn
i alla hus, som ny- eller ombyggts efter 1941.
Familjebostadsbidraget utgör 150 kr per barn, vartill
kommer ett bränslebidrag, som per lägenhet utgör
mellan 150 och 300 kr. Bidragen utgår i form av avdrag
på hyran. Omkring 100 000 familjer har fått sina
bostadsförhållanden förbättrade med hjälp av dessa
bostadsrabatter.
Bostadsbristen har många orsaker
Trots de betydande samhälleliga insatserna för
bostadspolitiken har man inte kunnat förhindra
uppkomsten av bostadsbrist och bostadsnöd i vårt land.
Den kris, som bostadsbygget drabbades av 1940—41,
övervanns visserligen snart, och redan de första
efterkrigsåren var bostadsbyggandet uppe i förkrigsårens
rekordsiffra på närmare 60 000 nya lägenheter per år.
På grund av överkonjunktur och inflationstryck måste
bostadsbyggandet därefter minskas. Bottenlägen
passerades 1951, då knappt 40 000 lägenheter
färdigställdes. Sedan dess har bostadsbyggandet emellertid åter
ökat och 1953 byggdes över 50 000 lägenheter. Trots
det starka bostadsbyggandet har emellertid
bostadsbristen snarare till- än avtagit de senaste åren. Hösten
1953 beräknades antalet bostadssökande uppgå till
260 000. Av dessa saknade 97 000 helt lägenhet. Över
100 000 sökande hade visserligen egen lägenhet men
önskade annan, som regel större. Flertalet av de
verkligt bostadslösa hörde hemma i de tre största städerna.
Bostadsbristen är en följd av ett flertal
samverkande faktorer. Befolkningsökningen t. ex. har under
1940-talet varit tre gånger så stor som under
1930-talet. Antalet gifta — som i första hand svarar för
efterfrågan på bostäder — har vuxit ännu starkare än
totala folkmängden. Inflyttningen till städerna har
varit särskilt kraftig under 1940-talet. En stark
invandring har ägt rum — runt 115 000 utlänningar arbetar
för närvarande i Sverige och ställer krav på bostäder.
Den genomsnittliga livslängden har ökat, vilket betytt
att färre lägenheter än tidigare blivit lediga genom
»hushållsupplösning». Den fulla sysselsättningen har
haft ett avgörande inflytande på giftermål och
familjebildning och i sin tur drivit upp efterfrågan på
bostäder. De förut inneboende har i ökat antal skaffat
egna lägenheter. Särskilt betydelsefull har sänkningen
av bostadskostnaderna i förhållande till inkomsterna
varit: genom att inkomsterna kraftigt stigit medan
hyrorna i stort sett legat stilla har allt fler och fler
kunnat efterfråga större, modernt utrustade
lägenheter. Nästan alla har också anmält sig till de
kommunala bostadsförmedlingarna som bostadssökande. Det
torde vara realistiskt att räkna med att
bostadsbristen i dess nuvarande form knappast kan avvecklas
under de närmaste tio åren, i varje fall inte i de största
städerna.
Bostäderna har blivit bättre
Trots bostadsköer och ren bostadsnöd finns det dock
anledning att dröja även vid dagslägets positiva sidor,
de bestående resultaten av den bostadspolitik, som
förts de senaste decennierna. Viktigast härvidlag är
väl förbättringen i själva bostadsmiljön. De ca 700 000
nya lägenheter, som byggts i Sverige 1939—53, fyller
mycket höga krav bostads- och miljömässigt.
Trångboddheten är på stark retur — den trångboddhet som
innebär mer än två boende per bostadsrum var
sålunda 1950 endast hälften så stor som 1930. Medan
1939 inte mindre än 50 % av alla nytillkommande
lägenheter var enrumslägenheter, hade antalet 1951
sjunkit till 18 %. Samtidigt har en stark ökning av
lägenhetsytorna skett. På 1930-talet hade
tvårumslägenheterna i regel en lägenhetsyta på omkring 42 m2 —
numera har dessa lägenheter en lägenhetsyta på omkring
55 m2. Genom de s. k. smalhusen — om vilkas
skönhetsvärde och ekonomi meningarna har brutit sig
under senare år — har man likväl kunnat få fram goda,
ljusa, genomluftbara familjebostäder med en
planlösning, som inneburit en kraftigt ökad bostadsstandard
för hundratusentals svenska hushåll.
Samtidigt har lägenhetsinredningen undergått starka
förbättringar. Dagens svenska familjebostad har en
teknisk standard, som ännu för några decennier
sedan skulle tett sig som en utopi. Till vardagsrum och
sovrum sluter sig ett på vetenskaplig forskning
utrustat kök samt som regel även balkong.
Centralvärme, varmt och kallt vatten, i köket kylskåp,
rostfri diskbänk, el- eller gasspis med ugn och värmeskåp,
parkett- eller linoleumgolv, goda förvaringsutrymmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jun 16 20:26:48 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-1/0500.html
