Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostadspolitik — hur vi bygger och bor - Bostäderna har blivit bättre - Många bostadsproblem återstår att lösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i form av klädkammare och inbyggda linneskåp
hör vidare i de flesta familjebostäder till normal
standard. Denna starkt förbättrade bostadstekniska
standard har varit av stor betydelse för hushållsarbetets
rationalisering — det må här räcka med att
framhålla den betydelse för småbarnens skötsel och vård
samt de boendes allmänna hygien som badrum i
lägenheterna inneburit. De senaste åren har sålunda mellan
85—90 % av alla nytillkomna lägenheter utrustats
med enskilda WC och badrum.
Det är emellertid icke blott lägenheternas storlek,
utseende och planlösning, som radikalt förändrats de
senaste 15 åren. Till den nya bilden hör även att en
växande del av bostadsbyggandet förlagts till en bättre
miljö, till stora bostadsområden med olika kollektiva
nyttigheter såsom lekplatser, barnstugor, tvättstugor,
fritidslokaler m. m. Denna bebyggelse i stora
bostadsenheter är en anmärkningsvärd företeelse. Under
1930-talet skedde nämligen bostadsbyggandet till
största delen i form av bebyggelse av enskilda tomter eller
kvarter. Under 1940-talet har emellertid inträtt en
radikal förändring härvidlag, bl. a. på grund av de
allmännyttiga och kommunala bostadsföretagen, vilka
jämte de kooperativa bostadsföretagen 1952 svarade
för 56 % av den årliga bostadsproduktionen. Det är
numera vanligt att områden på hundratals lägenheter
utbyggs samtidigt med enhetlighet i både projektering,
ägande och förvaltning. De enskilda byggmästarna,
som före kriget svarade för 80 % av
bostadsbyggandet, har numera hand om högst 20 %. Även bland
dem sker numera en samverkan i storföretagens form.
Av väsentlig betydelse för familjernas möjligheter
att efterfråga större och bättre bostäder har
utvecklingen av förhållandet mellan hyra och inkomster
sedan 1939 varit. Medan t. ex. en genomsnittsfamilj år
1939 behövde satsa nära 30 % av inkomsten för att
hyra en modern tvårumslägenhet, kunde detta 1952
ske med endast 16 %. Den rymliga, moderna
familjebostaden är icke längre förbehållen de mera
välsituerade. Med ofrånkomliga undantag gäller nu den
regeln att inkomstens storlek icke avgör om familjen
skall få en tillfredsställande bostad eller ej.
 |
| I flera av de förslummade kvarteren i Gamla staden i Stockholm har under de senaste årtiondena genomförts en genomgripande sanering, som sökt bevara den gamla stads- och gatubilden och främst rensat ut i kvarterens inre. Här ses Kindstugatan nr 6 i kvarteret Cepheus före (ovan) och efter saneringen (nedan). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
