Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brahe, Tycho — astronomen på Uranienborg - Brahe blir astronom och astrolog - De keplerska lagarnas tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 BRAHE
Tycho Brahe vid sina astronomiska observationer enligt en
målning av Gemperlin på en vägg i Uranienborg. Den
graderade bågen är en s. k. murkvadrant.
ASTRONOMEN
PÅ URANIENBORG
Brahe, Tycho (1546—1601) är den moderna
astrometrins grundare och astronomins andre
reformator. Brahe, som föddes på Knutstorp i det då
danska Skåne, tillhörde den danska grenen av
Brahe-ätten och var genom sin börd förutbestämd till
diplomatisk och politisk karriär. Hans intresse för
astronomin var emellertid så starkt, att han vid sidan om
sina juridiska studier i hemlighet sysselsatte sig med
astronomi. Redan som 17-årig utförde han ingående
iakttagelser över en »konjunktion», dvs. ett möte,
mellan Jupiter och Satumus. Efter utländska resor och
studier återvände han 1570 hem till Danmark.
Den 8 november 1572 upptäckte Tycho Brahe på
godset Herrevadskloster i Skåne en aldrig förut sedd
stjärna i Cassiopeias stjärnbild. Den »nya» stjärnan
uppflammade till en så kolossal ljusstyrka, att, då
den var som ljusast, kunde den iakttas ej blott mitt
på dagen utan t. o. m. då lätta moln skymde himlen.
Denna stjärna avtog sedan i ljusstyrka men var synlig
till mars 1574, då den försvann för blotta ögat och
således icke längre kunde studeras, eftersom kikaren
ännu icke var uppfunnen. Genom dessa studier kom
Tycho Brahe att definitivt övergå till astronomin och
man har sagt, att om den nya stjärnan än icke hade
haft någon betydelse i sig själv, så har den i alla fall
skaffat världen en av alla tiders största astronomer.
Tycho Brahes observationer av stjärnan fick faktiskt
en oerhörd betydelse från astronomisk synpunkt, i
det att de innebar de första systematiska
iakttagelserna över en ny stjärna och därigenom grundläde
viktiga områden inom astrofysiken.
Brahe blir astronom och astrolog
Året efter upptäckten publicerade Brahe en liten
bok över sina iakttagelser, och detta gjorde hans
namn känt i den vetenskapliga världen. Fredrik II
uppträdde nu som mecenat för att möjliggöra, att
Brahe odelat skulle få ägna sig åt astronomisk (och
astrologisk) forskning. Brahe erhöll ön Ven i Öresund
som förläning jämte en del andra intäkter, varigenom
han, uttryckt i nutida språk, blev en välutrustad
statsstipendiat. På Ven uppbyggdes 1576 ett litet
renässansslott, Uranienborg, som användes dels som
bostad åt Brahe, hans familj och medhjälpare och dels
som observatorium och kemiskt laboratorium. Något
senare, 1584, byggde han intill slottet observatoriet
Stjärneborg, där instrumenten var nedsänkta i
kryptor och bättre skyddade och uppställda, än vad fallet
var på Uranienborg. Om Brahes organisatoriska geni
vittnar även raden av hans många anläggningar på
Ven, såsom tryckeri och papperskvarn.
Brahes verksamhet på Ven kom att omfatta cirka
20 år och blev av utomordentlig betydelse för
astronomins utveckling. Genom sina snillrika
instrumentkonstruktioner förfinade Brahe mättekniken, så att
denna bragtes till sin höjdpunkt i fråga om
iakttagelser med obeväpnat öga. Ett antal medhjälpare från
in- och utlandet utförde på Ven tillsammans med
Brahe systematiskt lagda observationer över
himlakropparnas rörelser. Brahe hade för avsikt att
undersöka, huruvida det kopemikanska systemet var
riktigt eller ej. Av vissa skäl kunde han inte godtaga
Kopemikus’ slutsats, att jorden rörde sig omkring
solen. Han tänkte sig ett världssystem, som utgjorde ett
slags kompromiss mellan Kopemikus’ uppfattning och
den gamla världsbilden. Planeterna rörde sig
visserligen runt solen men solen i sin tur rörde sig runt
jorden, som alltså i alla fall var världens medelpunkt.
Denna hypotes kom att bli ganska kortlivad, enär kort
efter Brahes död den första kikaren konstruerades
och genom Galilei ledde till bekräftelse av
Koperni-kus’ lära.
De keplerska lagarnas tillkomst
Emellertid blev observationerna på de bägge
Ven-observatoriema av den allra största betydelse för
astronomin. När Brahe 1599 flyttade till Böhmen, togs
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
