Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brasilien — Sydamerikas största stat - Odlingen är koncentrerad till kustlandet - Brasiliens gamla storhet, de tre K-na - Ett rikt land med stor framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 BRASILIEN
bedrives på samma sätt som längre norrut. Innanför
kustkedjan följer ett höglänt platåland med savanner,
vilka tillhör Paranas och Uruguays flodsystem. Här
är boskapsskötseln den viktigaste näringen. Bland
skogsträden spelar araucarier och yerba, bland de
odlade kaffe, mullbärsträd och fruktträd en viss roll.
Även Sydbrasilien är övervägande ett vitt land;
förutom portugiser finns här många tyskar, italienare
och andra européer.
Brasiliens gamla storhet, de tre K-na
Kaffe, kakao, kautschuk kallades förr de tre K som
bar upp Brasiliens näringsliv. Av dessa produkter
härstammar de båda sista från Amasonområdets
selvas, medan kaffet infördes till Brasilien så sent som
på 1720-talet. Det kom från Martinique, dit det via
Amsterdams och Paris’ botaniska trädgårdar förts från
Holländska Indien. Den första brasilianska
kaffeodlingen ägde rum i Parå och Amasonområdet, därpå i
Nordöstbrasilien. Till det nuvarande kaffelandet i
Rio och Säo Paulo kom det i mitten av 1700-talet,
men först på 1800-talet fick kaffeodlingen större
betydelse. 1840 hade kaffet blivit Brasiliens största
exportvara. Omkring sekelskiftet producerade landet 75 %
av världens kaffe, men produktionen översteg snart
förbrukningen, och för att hålla priserna uppe måste
man vidtaga drastiska åtgärder (s. k. valorisation).
Så upplagrades vissa år stora delar av skörden och un-
Modern storstadsbebyggelse i den blott femtio år gamla
gruv-och industristaden Belo Horizonte. Bilden ger förklaringen
till stadens egendomliga namn — »den sköna horisonten».
dandrogs marknaden, massor av överflödigt kaffe
sänktes också i havet (1931 nära 50 milj, kg) eller
uppbrändes, delvis som drivmedel för tåg. Brasiliens
andel i världsproduktionen har under senare år varit
i sjunkande och har under de senaste åren utgjort
omkr. 50 %, trots den kraftiga prisstegringen.
Kaffeodlingen bedrives i stor utsträckning som
stordrift med maskiner både för bearbetning av jorden och
för preparering av skörden. Planteringar med 300 000
—400 000 buskar är vanliga. En plantage nära
Ribei-rao har nära 5 milj, buskar och behöver, när det är
som brådast, en arbetsstyrka på 6 000 personer. En
annan företagare äger 32 intill varandra belägna
plantager med sammanlagt 8 milj, buskar, som
understundom sysselsätter 8 000 personer. Det mesta kaffet
exporteras över Santos (65 % av hela exporten) och
Rio de Janeiro (20 %).
I fråga om kakao intog Brasilien den ledande
ställningen på världsmarknaden till dess Övre
Guineakus-ten (Guldkusten, Nigeria, Sao Thomé, Franska
Väst-afrika, Kamerun) från sekelskiftet ryckte fram i
första ledet. Dock kommer ännu ca 20 % av
världsproduktionen från de stora odlingarna i södra Bahia. I
Brasilien liksom i övriga viktiga produktionsländer
hotas dock kakaoodlingen numera av mycket svårartade
växtsjukdomar, som snart kan göra choklad till ett
vida dyrbarare och sällsyntare njutningsmedel än den
nu är.
Även i fråga om kautschuk har Brasiliens förr
dominerande ställning försvunnit. Ännu 1913 kom
hälften av allt gummi från Brasiliens urskogar, men sedan
tog de stora gummiplantagerna i Sydostasien (främst
Malacka och Indonesien) och på Ceylon helt
ledningen och Brasilien sackade efter. På senare år har
landet svarat för blott 1—2 % av världsproduktionen.
De säregna förhållandena under andra världskriget,
då stora delar av de gummiproducerande områdena i
världen kom under japansk kontroll, medförde
emellertid omfattande försök att i forcerad takt utvinna
större kvantiteter kautschuk ur Brasiliens skogar.
Ett rikt land med stor framtid
Förutom kaffet, som alltjämt dominerar
världsproduktionen men vars roll väl knappast kommer att
stiga, samt kakaon och kautschuken, vilka genom
intensivare odling har stora utsikter att återta
åtminstone en del av sin gamla betydelse, har Brasilien
betydande rikedomar både i sin bördiga jord och i sin
mineralrika berggrund. De tropiska skogarna lämnar
bl. a. koka, mahogny, ebenholts, färgträd, paranötter
m. fl. värdefulla produkter; på de tidigaste
planta-gerna odlades sockerrör, tobak och bomull, vilka
sedan kaffet förlorat i betydelse, ånyo börjat återta sin
gamla roll. Den brasilianska tobaken, främst från
Bahia, är välkänd även i vårt land. Bomullsodlingen
har under de senaste åren ånyo fått ett stort uppsving
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
