Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brasilien — Sydamerikas största stat - Ett rikt land med stor framtid - Metaller och ädla stenar - Nyorientering av näringslivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRASILIEN 497
I bergstrakterna ett trettiotal
mil norr om Rio de Janeiro
ligger den gamla, förr viktiga
guldgrävarstaden Ouro Préto,
grundlagd 1701. En jämförelse
mellan denna bild och den av
Belo Horizonte visar kontrasten
mellan det forna koloniala och
det moderna Brasilien.
i de torrare områdena i det inre av Sydöstbrasilien
samt Säo Paulo. Brasilien har stora utsikter att bli
en storproducent av höga bomullskvaliteter. Vad
sockret angår, har det av gammalt odlats i Pernambuco,
Alago’as, Ceara’, ParahyTa och Rio Grande del Norte
samt har under senaste tid börjat träda i stället för
kaffet i Minas Geraes. Fruktodlingen (bananer,
ananas, apelsiner) går raskt framåt. Sydbrasilien
producerar vin, ris, majs och vete, de inre slätternas
boskapsskötsel lämnar skinn och hudar för export.
Metaller och ädla stenar
Av de rikedomar som bergen gömmer har man av
gammalt tagit vara på guld och diamanter. Det vunna
guldet, varav man fick det mesta under 1700-talet,
uppskattas till mellan 2 och 3 miljarder kr; den
nuvarande produktionen är ungefär dubbelt så stor som
Sveriges. Många vackra diamanter har sedan
1720-talet kommit från Brasilien, t. ex. den berömda
»Bra-ganza»; numera spelar blott de för borrar använda
svarta stenarna någon roll. Landets största
mineralrikedom utgörs av jäm- och manganmalm, vilka finns
i stora kvantiteter särskilt i Minas Geraes.
Järnmalmerna är till stor del högprocentiga (60—70 % järn)
och uppskattas till 16 miljarder ton. Därav torde
hälften vara av lika hög kvalitet som den svenska malmen,
och brytning i stor skala har nu igångsatts vid
Ita-bira n. ö. om Belo Horizonte, som levererar råvara
till bl. a. ett nytt stort järnverk nära Rio. Brasilien
exporterar också betydande mängder mangan, krom
och andra industriellt viktiga mineral.
Nyorientering av näringslivet
Efter alla nedslående erfarenheter har man i
Brasilien insett riskerna med att låta landets finansiella
ställning bero av en eller ett par dominerande
exportvaror, och på sistone har en nyorientering skett inom
landets näringsliv. Också erfarenheterna från de båda
världskrigen, då importen av industriprodukter från
Europa stryptes åt, har verkat i samma riktning.
Liksom i det övriga Sydamerika går utvecklingen
numera obönhörligt mot en starkare självförsörjning på
alla områden. De inhemska industrierna och särskilt
textilframställningen har sålunda vuxit starkt. De rika
tillgångarna på outnyttjad vattenkraft bildar härvid
en ytterst värdefull energireserv. Däremot är de
inhemska kolfyndigheterna av låg kvalitet och de
hittills påträffade oljetillgångarna små.
De förut synnerligen bristfälliga
kommunikationerna förbättras stadigt, ehuru järnvägsnätet, som nu
är mer än dubbelt så stort som det svenska, ännu så
länge är koncentrerat till kustområdena. Men i stället
har flyget en så mycket betydelsefullare roll att spela
i ett land av denna utsträckning.
För de nordliga industriländerna, däribland
Sverige, kommer dock med all säkerhet Brasilien även i
fortsättningen att förbli en viktig handelspartner. 1950
uppgick importen därifrån till 187 milj, kr och
exporten dit till 232 milj. Den förra upptar främst kaffe,
bomull och tobak, den senare papper, pappersmassa,
maskiner och järnvaror. De olika naturförhållandena i
de båda länderna gör en framtida ökning av handeln
mycket sannolik.
32—305773 1
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
