Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern — livet i Norden för 3000 år sedan - Smycken och klädedräkt. Bältedosorna, bronsåldersdamernas handväskor - En överklasskultur - Solen dyrkas som gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508 bronsåldern_______________________________________________________________________
upprullade ändarna satt i nacken. Väldiga armringar,
oftast spiralupprullade, var i tidens smak. Men
särskilt under äldre tid fanns andra mera sirliga
armband av guld. Som bälteprydnad använde kvinnorna
rikt ornerade bronsplattor med en lång spets i mitten
och de s. k. bältedosorna, som var den tidens
handväskor. Dessa bältedosor växer med tiden till väldiga
hängkärl, som knappast kan ha burits i bältet.
De flesta av de här beskrivna smyckena har varit
kvinnoprydnader. Under äldre bronsålder var dock
vissa smala vridna guldarmband förbehållna männen.
Vi känner ganska bra den klädedräkt som användes
av såväl män som kvinnor under bronsåldern.
Särskilt de danska ekkistgravarna har lämnat märkliga
exempel härpå. Kvinnan bar en vanlig kimonoblus av
ylle med halssprund samt en knäkort kjol av idel
fransar eller en yllekjol rikt rynkad vid midjan och
hophållen med ett vackert bälte, försett med tofsar i
ändarna. På huvudet bar hon ofta ett hårnät jämte
en kam av ben eller brons. Fotterna skyddades av
lädersandaler. Männen bar en kappa eller mantel av
grov yllevävnad samt en kort kjortel av liknande tyg.
Som huvudbonad användes en kalott- eller
toppfor-mig yllemössa.
En överklasskultur
Om bronsålderns samhällsorganisation vet vi
knappast någonting. Praktfulla och monumentala gravar
tyder på att mäktiga hövdingar funnits. I den s. k.
Hågahögen i Uppland, där bl. a. ett guldspänne och
ett svärd med guldbelagt fäste hittats, var troligen en
konung gravlagd. Om åkerbruk och boskapsskötsel
berättar hällristningarna, och man har funnit sädes-
Rekonstruktion av en bronsåldersgjutares verkstad.
skäror av brons och i Danmark t. o. m. ett par plogar.
Ett viktigt ekonomiskt underlag för kulturen måste
handel och sjöfart ha varit. Under bronsåldern
grund-lägges den nordiska skeppsbyggnadskonsten, vars
tidigaste etapp belyses av ett märkligt fynd av en
brons-åldersbåt.på ön Als. De dominerande fornsaksfynden
utgörs av vapen, smycken och kultföremål, medan ting
som representerar arbetslivet är fåtaliga. Säkerligen
har också den till bronsen knutna civilisationen
upp-burits av ett överklasskikt, som med herravälde över
produktions- och distributionsmedlen, med effektiva
vapen och i hägnet av en mäktig gud byggt den
nordiska bronsåldersstaten mer eller mindre efter
främmande mönster. Denna rymde förvisso även andra
befolkningslager, kanske förslavade, vilka åtminstone
under epokens tidigare del dröjde kvar på stenålderns
kulturnivå. Man räknar också med att stenredskap,
särskilt den stora massan av s. k. simpla
skafthåls-yxor, i viss utsträckning tillhör denna tid.
Bronsålderns äldre skede präglas av en mycket hög
konstnärlig kultur, dess slutskede kännetecknas av
en uppblåst barock, som tyder på viss degeneration,
ett stelnande i tomt ceremoniväsen. Efter att ha
blomstrat under ett skede av milda klimatiska
förhållanden gick bronsålderns civilisation under i den
begynnande järnålderns klimatförsämring.
Solen dyrkas som gud
Med bronsåldern följde en ny religion, soldyrkan,
som synes ha invandrat söderifrån på samma vägar
som metallen. Solen blev nu en allsmäktig gud, som
alla kunde se där han färdades i sin skinande vagn
eller sitt gyllne skepp.
Vagnen och skeppet är två nya kulturprodukter som
samtidigt upphöjdes till gudomliga symboler, liksom
även hjulet och yxan. Hällristningarna, som
förekommer på skilda håll i vårt land men talrikast i
Bohuslän, är bronsålderns bildkonst, och bland dessa hör
skepp, hjul och yxor eller yxbärande män till de
vanligaste framställningarna. En del hällristningar
skildrar möjligen verkliga händelser, krigståg o. d., men
i många fall torde de återge ännu ofullständigt tydda
religiösa ceremonier och föreställningar. Att vagnar
med solsymboler använts i kultprocessioner är
säkert. En hel liten vagn, förspänd med en bronshäst
och bärande en förgylld solskiva, är funnen
vidTrund-holm i Danmark, och från Eskelhem på Gotland
föreligger ett fynd från bronsålderns slutskede av en
häst-och vagnutstyrsel, bl. a. en genombruten solskiva med
klingande klapperbleck, som tydligen prytt
tistelstången till en verklig kultvagn. Symboler och
processioner avbildas också på de märkliga kisthällarna
i det väldiga gravröset »Bredarör» i Kivik i Skåne.
På samband med orientalisk fruktbarhetskult tyder
några fynd av små kvinnostatyetter av brons.
Med den nya religionen följde också ett nytt grav-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
