Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Caesar, Cajus Julius — fältherre och statsman
- Romersk befästningskonst
- Slutstriden mellan Caesar och Vercingetorix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CAESAR 571
ROMERSK BEFÄSTNINGSKONST
Caesars galliska fälttåg har i särskilt hög grad väckt eftervärldens beundran och intresse. Tack vare sin strategiska och taktiska
begåvning och inte minst sin mästerliga befästningskonst lyckades han med en till antalet underlägsen romersk här besegra
de stora germanska och galliska folkuppbåden. Bilden ovan återger en unik rekonstruktion av Caesars fästningsgördel kring
det romerska lägret vid Alesia, där slutstriden stod mellan den galliske folkhjälten Vercingetorix och Caesar. Nedan återges
Caesars eget referat av drabbningen. Citatet är hämtat ur hans bok De bello gallico, ett av den latinska prosans mästerverk.
Stilen kan knappast kallas ledig i modern mening, men i sin torra, knappa saklighet ger den dock en levande bild av slagets
dramatik.
Slutstriden mellan Caesar och Vercingetorix
Vercingetorix, som från borgen i Alesia märkt vad
hans landsmän förehade, ryckte ut från staden.
Risknippor, långa störar, stormskjul, murskäror och alla
andra ting, som han låtit göra i ordning för ett utfall,
medtager han. Man angriper samtidigt åt alla håll,
och intet lämnas oförsökt; så snart en punkt synes
mindre starkt värnad, störtar man dit. Romarnas
truppstyrka måste, då ju fästningsverken voro så långa,
splittra sig och kunde ej lätt vara tillstädes överallt.
Vad som satte mycken skräck i de våra var skriet som
upphävdes bakom ryggen på de stridande, ty de
för-stodo att deras egen välfärd avhängde av hur det gick
med de andra. Det som försiggår i fjärran har ju
vanligen en särskild makt att bringa människor ur
fattningen.
*
Caesar hade funnit en lämplig utsiktsplats och följde
därifrån allt som på varje punkt tilldrog sig; dem som
hårt ansattes sände han hjälp. Inom båda härarna
förstod man med ens att vid detta tillfälle gällde det,
såsom aldrig annars, att kämpa till det yttersta; gallerna
förtvivlade alldeles om sin räddning, ifall de ej lyckades
genombryta befästningslinjen; romarna hoppades att
få slut på alla sina mödor, om de vunne affären.
Svårast blev striden vid fästningsverken uppe på höjden,
dit, som ovan nämnts, Vercassivellaunus blivit skickad.
Markens ofördelaktiga lutning nedåt var därvid av stor
betydelse. Några kastade spjut, andra bildade sköldtak
och ryckte framåt; de, som blivit uttröttade, avlöstes
turvis av friskt manskap. Allesammans kastade jord
mot försvarsverken, varigenom gallerna kunde bestiga
dessa och övertäcka försåt, som romarna dolt i marken;
och nu började både vapen och krafter tryta de våra.
*
Då man av färgen på Caesars dräkt - ty han bar
alltid en lysande sådan i striderna - märkte hans
dit-komst, och då de ryttarskvadroner samt kohorter som
han befallt följa sig likaledes iakttagits av fienderna,
vilka från sin högre belägna ställning kunde överskåda
allt där nere på sluttningarna och avsatserna, gingo
dessa till anfall. Från båda hållen höjas stridsrop, som
genast mötas av stridsrop från vallen och alla
fästningsverken. De våra bortlägga kastspjuten och gripa
till svärden. Plötsligt visar sig rytteriet bakom fiendens
rygg; nya kohorter närma sig. Fienderna vända ryggen
till; under flykten möta de ryttarna. Ett stort blodbad
följer. Sedulius, lemovikernas anförare och furste,
ned-hugges; arvenern Vercassivellaunus gripes levande
under flykten; sjuttiofyra tagna fälttecken frambäras till
Caesar; blott några få av fiendernas väldiga skara
lyckas helbrägda taga sig tillbaka till lägret. När gallerna
i staden varsebliva sina landsmäns nederlag och flykt,
uppgiva de hoppet om räddning och draga trupperna
tillbaka från vår befästningslinje. Så fort detta
för-spörjes, börja gallerna fly från sitt läger. Så att om icke
våra soldater varit uttröttade av den dagslånga
kampen och av att ständigt nödgats skynda varandra till
hjälp, hade fiendernas hela styrka kunnat nedgöras.
Vid midnatt utsändes emellertid rytteriet för att
förfölja deras eftertrupp; ett stort antal tillfångatogs eller
dödades; de övriga skingrade sig i full flykt till sina
hemstater.
Ur Caesars De bello gallico
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jun 15 22:38:10 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-2/0013.html
