Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calvin, Jean — reformationens stridsman - Från »påvedömets vidskepliga väsen» till protestantismen - Kalvinismen - Calvins högskola - Calvins betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574 CALVIN
av franska flyktingar. Han fördjupade sin lärdom och
framstod snart som reformationstidevarvets främste
bibeltolkare.
Alltför länge fick emellertid Calvin icke stanna i
Strassburg. Man tröttnade i Genève på oredan och
söndringen och började längta efter att återfå en
kraftig ledning. Calvin återkallades (1541). Det var en
triumf för den oförskräckte reformatorn. Alla böjde
sig nu för hans härskarvilja. Han kände sig såsom
Guds redskap i allt, vare sig han undervisade, tröstade
eller med hårdhet bestraffade. Calvins
gammaltestamentliga stränghet är det för oss mest frånstötande
draget i hans karaktär. Dödsstraff användes i stor
utsträckning. Den spanske läkaren Servet, som förkastat
treenighetsläran, blev sålunda levande bränd.
Calvins arbetsförmåga var oerhörd. Vad Luther icke
lyckats åstadkomma i Wittenberg, det åstadkom
Calvin i Genève: skapandet av en »mönsterstat», där
allt reglerades efter religiösa grundsatser. När Calvins
livskrafter närmade sig slutet, bad hans vänner
honom skona sig och njuta någon vila. Calvins svar var:
»Viljen I då, att min Herre skall finna mig sysslolös,
när han kommer?» Han förbjöd, att någon vård restes
på hans grav. 1564 var hans arbetsdag ändad.
Kalvinismen
Calvins lära. Calvin har i åtskilliga stycken en
annan lära än Luther. Mest betydelsefull är hans
uppfattning av Gud. För Calvin är Gud den majestätiske
härskaren, den allsmäktiga viljan. Allt vad Gud vill är
rätt, och man skall ej fråga, varför Gud handlar så
eller så. Svaret blir ändå alltid till sist: Emedan han
så velat. Den kristne skall vara en villig och uthållig
tjänare åt denne himmelske Herre. Så främjas Guds
ära, inför vilken all mänsklig storhet är ett intet.
Calvin liksom Luther lär, att människan blir
rättfärdig genom Guds nåd allena. Men ännu starkare
betonar Calvin nådavalet, förutbestämmelsen,
predesti-nationen. Gud har av evighet bestämt människornas
väg och öde. Somliga har han förutbestämt till evig
fördömelse, andra till evig salighet. Ingen må beklaga
sig. Gud har rätt att göra som han vill. I fråga om
nattvarden lär Calvin, att åt de troende
nattvardsgäs-terna ges kraft från den på Guds högra sida upphöjde
Kristus. Calvin delar sålunda icke Luthers
uppfattning, att Kristi lekamen och blod ges åt
nattvards-gästerna. Kalvinismen är mera lagisk än evangelisk.
Juristen Calvin ser i bibeln Guds lagbok, som i klara
paragrafer reglerar det kristna livets alla
förhållanden, de kyrkliga såväl som de politiska. Bibeln är
enligt Calvin ord för ord dikterad av Gud. Författarna
har varit den Helige Andes osvikligt verkande redskap.
Kalvinsk kyrkostyrelse. För kyrkans styrelse skall
finnas fyra slag av ämbetsmän: predikanter, lärare,
äldste och diakoner. De tre första grupperna av
personer skall utöva kyrkotukten, medan diakonerna
sköter om kyrkans egendom samt vårdar sjuka och
fattiga. Ansvaret vilar dock ytterst på hela församlingen,
vars medlemmar oavbrutet skall arbeta för att
förbättra varandra. Denna kyrkliga självstyrelse utgör
ett viktigt skiljemärke mellan den kalvinska
kyrko-typen och Tysklands lutherska kyrka, som styrdes
av furstarna. Genève — och sedan varje kristet land
— skulle bli en teokrati’, en gudsstat.
Gudstjänsten. För Calvin fick det inte finnas några
bilder, altaren eller mässkrudar. I de fyra gånger
om året anordnade nattvardsgångarna skulle hela
för
samlingen delta. Endast sånger ur bibeln fick sjungas.
Eldade av de kalvinska psalmernas melodier drog de
franska kalvinisterna, »hugenotterna», under
religi-onsfejderna fram i striden.
Kalvinsk kyrkotukt. Under Calvins inflytande blev
Genève en stor uppfostringsanstalt. Alla
församlingsmedlemmar övervakades strängt. Ingen var säker för
spioneriet. De äldste (presbytererna) kunde kräva
husundersökning hos vem som helst. Förseelser som
svordomar och hädelse straffades med döden. För
dans, kortspel o. d. var straffet fängelse eller böter.
Till och med klädedräkten reglerades genom
bestämmelser (mörka tyger). Endast bibliska namn fick ges
åt barnen. Genom rastlöst arbete, flit och sparsamhet
vann befolkningen ökat välstånd, vilket ingav stärkt
tro på Guds välbehag.
Calvins högskola
För lärans utbredning blev Calvins akademi
(högskola) av utomordentlig betydelse. Där utbildades de
andens stridsmän som förde tron i den kalvinska
gestaltningen till en mängd av Europas länder. Många
landsdelar och församlingar som haft luthersk tro
bytte ut den mot Calvins mera stridbara och stränga
religion. Den nya kyrkotypen, som kallas den
»reformerta» kyrkan, blev den religiösa huvudformen i
Nederländerna, Skottland och i vissa stater i Tyskland.
Även den engelska kyrkan fick ett viktigt inslag från
kalvinismen.
Calvins betydelse
Calvins gestalt har inte dragit intresset till sig på
samma sätt som Luthers. Men hans betydelse har
dock varit ofantlig. Hos honom bottnar den engelska
och amerikanska puritanismen. Hela den moderna,
puritanskt färgade kapitalismen anses i sista hand gå
tillbaka på Calvins lära om nådavalet: rikedomen och
den yttre framgången är blott det synliga tecknet på
Guds välbevågenhet.
Calvins stränga logik och obevekligt nyktra
människokunskap kan spåras hos många klassiska franska
tänkare, psykologer och moralister.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
