Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cancer — läkekonstens största gåta - Godartade och elakartade tumörer - Cancerns orsak är alltjämt en gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586 CANCER
LÄKEKONSTENS STÖRSTA GÅTA
Cancer. Alla kroppens celler är normalt
underordnade organismens helhet. De utvecklas och
tillväxer och deras funktion anpassas för att fylla sin
speciella uppgift i helhetens tjänst. Ibland händer det
emellertid att vissa cellförband bryter sig ut ur
samarbetets ram och undandrar sig anpassningen till
helheten och dess kontroll. Dessa celler börjar växa utan
annat mål än sin egen tillvaro. Många gånger kan de
helt förändra utseende, så att de inte längre företer
någon likhet med sina släktingar i den vävnad, från
vilken de utvecklats. Det är sådana rebellhopar som
bildar tumörerna eller svulsterna.
Godartade och elakartade tumörer
Tumörer kan utvecklas från alla kroppens olika
vävnader. En svulst kan innehålla en enda typ av
celler eller också kan flera olika vävnadselement ingå
i den. Vidare skiljer man mellan godartade eller
benägna tumörer och elakartade eller mali’gna
tumörer. De senare har sedan gammalt kallats kräfta,
kar-cino’m eller cancer. Numera reserveras emellertid
termen cancer i vetenskaplig mening för de elak-
S. k. teleradiumbehandling med modern apparatur.
Radiumpreparatet befinner sig i apparaten och strålningen slappes
fram endast mot tumören, som skall behandlas.
artade tumörer, som utvecklas från kroppens epitel,
dvs. de cellclement som täcker kroppens yttre och inre
ytor och dessutom uppbygger de körtlar som bildats
från dessa ytor. En bröstkräfta utvecklas således från
bröstets körtelceller, en hudkräfta från hudens
epitel-celler och en magkräfta från magslemhinnans epitel.
Elakartade tumörer kan också utvecklas från
bindväven (dessa kallas sarko’m)’, likaså kan de utvecklas
från fettväv, muskler, ben, brosk etc. och för alla finns
speciella benämningar. Dessa tumörformer är dock
relativt sällsynta, och i praktiken är cancern den allt
dominerande maligna tumören.
Det är utmärkande för de maligna tumörerna att
cellernas utseende förändrats i hög grad i jämförelse
med cellförbanden i den vävnad från vilken cancern
utvecklats. De växer vidare infiltrativt, dvs. de tränger
sig in mellan de olika normala cellelementen och
sprider sig på så sätt i kroppen. De kan vidare tränga
in i lymfbanorna och där snabbt spridas vidare med
lymfströmmen och fastna i lymfkörtlar, där nya
tumörer, s. k. dottertumörer eller metasta’ser
utvecklas. Dessa utvecklas i allmänhet på bestämda ställen
för varje lokalisation av primärtumören, vilket många
gånger kan vara av betydelse för att lokalisera t. ex.
en inre tumör. Vissa tumörformer kan spridas med
blodkärlen på samma sätt till olika organ.
De godartade tumörerna utmärkes av att cellerna
ser ut ungefär som cellerna i den vävnad från vilken
tumören utvecklas. De växer inte infiltrerande som
de maligna tumörerna utan bildar en välavgränsad
klump, ofta omgiven av en kapsel. De påverkar
omgivande vävnader mekaniskt genom det tryck som
tumörklumpen kan utöva t. ex. på blodkärl eller
nervstammar, som råkar ligga intill den. Oftast vållar den
endast obehag genom att vara missprydande.
Godartade tumörer kan utan svårigheter opereras bort.
Sådana godartade tumörer är t. ex. lipo’m eller
fett-svulster, som utvecklas från fettväven, och fibro’m,
som är från bindväven utvecklade välavgränsade,
godartade knutor.
Cancerns orsak är alltjämt en gåta
Hur cancern egentligen uppkommer vet man
ingenting om. Visserligen har man gjort en hel del
experiment som ger fingervisningar om dess natur. Man har
t. ex. genom att pensla tjära på huden kunnat
framkalla hudkräfta hos möss. Likaså ger en hel rad andra
kemiska ämnen kräfta hos försöksdjur. Vidare kan
t. ex. ultraviolett ljus och röntgen- och
radiumstrålning ge upphov till tumörer. Man vet också att vissa
former av tumörer är vanliga hos bestämda
yrkesgrupper. Sötare fick t. ex. förr i världen, då den per-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
