Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cancer — läkekonstens största gåta - Cancerns orsak är alltjämt en gåta - Cancer ger mycket olika symtom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_________________________________________________________________________ CANCER 587
Fotografi av ett snitt genom en
kräfttumör från huden.
Förstoring ca 1 000 gånger. Det
mörka partiet utgörs av det
normala ytepitelet med
regelbundet ordnade, friska celler.
Därunder ett normalt, ganska
cellfattigt bindvävslager och
längst ned kräfttumören med
sjukliga celler i anarkistisk
oordning.
sonliga hygienen var sämre än nu, ofta hudkräfta på
pungen på grund av att sot och tjärprodukter
ansamlades på den skrovliga huden och inte tvättades bort.
Genom kombinationen av mekanisk och kemisk
retning kunde småningom kräfta uppstå. Det anses
vidare att en del produkter i tobaksröken kan skada
cellerna och ge upphov till kräfta. För detta anses tala
att läppkräfta är vanligare hos män än hos kvinnor
och att tumören oftast kommer på det ställe där den
sjuke brukat ha pipans skaft instucket mellan
läpparna.
I samband med bakteriologins segertåg i slutet av
1800-talet uppställdes snart teorier om att också
kräfta skulle vara orsakad av en bakterie eller ett
virus. Man har också lyckats visa att vissa former av
turrförer hos djur framkallas av virus, men för
människans vidkommande har man ännu inte lyckats
påvisa någon sådan faktor som orsak till cancer, även
om vissa moderna fynd bäst skulle kunna tolkas om
cancern vore en virussjukdom. Cancern är alltså ej
någon bakteriesjukdom, den är inte smittosam.
Anhöriga till cancersjuka, läkare och sköterskor löper
ingen risk att bli smittade av sjukdomen. Man har i
själva verket aldrig lyckats överföra cancer från en
människa till en annan. Flera vetenskapsmän har
nämligen försökt överföra cancervävnad från
cancersjuka till sig själva genom att inympa cancerceller,
men försöket har aldrig lett till uppkomsten av någon
tumör.
För uppkomsten av cancer spelar vissa
konstitutionella, ärftliga faktorer stor roll.
Ärftlighetsfors-karna har lyckats renodla olika musstammar med
mycket växlande frekvens av spontana
tumörsjukdomar. Olikheterna i detta avseende mellan de olika
stammarna är mycket stora, tumörfrekvensen växlar
från några procent till 70—80 procent. Nu kan man
emellertid inte utan vidare tillämpa resultaten av
dessa försök på människan och säga att kräfta är en
ärftlig sjukdom. Det torde i stället vara så att vissa
av de faktorer, som bidrar till uppkomsten av kräfta,
kan vara ärftliga. Sedan fordras ett samspel av en
sådan stor mängd olika faktorer att man inte alls kan
spåra någon ärftlighetsgång för cancer hos människa.
Cancer ger mycket olika symtom
Hur yttrar sig då kräfta? Till en början ger
kräft-sjukdomen inga symtom alls, och detta är lätt att
förstå, om man tänker på hur en kräftsvulst
uppkommer — ett litet cellförband bryter sig ut ur
helheten och börjar leva sitt eget liv. Efter hand som
tumören utvecklar sig uppkommer emellertid
symtom, som är av varierande slag beroende på vilket
organ som angripits. En magkräfta ger t. ex. i
allmänhet ganska snart magsymtom med aptitlöshet,
av-magring och ibland smärtor efter måltid. En cancer
i tjocktarmen ger olika symtom beroende på läget.
Om den sitter högt upp ger den matthet och
blodbrist, om den sitter längre ner diarré eller
förstopp
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
