Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cellen — det organiska livets byggstenar - Hur är en cell uppbyggd? - Långt driven arbetsfördelning mellan cellerna - Hur celler delar sig - Människan utvuxen ur en enda cell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592 CELLEN
Även vår hjärna är uppbyggd av celler, av vilka de s. k. gangliecellerna är de som förmedlar de nervösa retningarna,
tankearbetet osv. På vänstra bilden ovan syns en gangliecell med den mörka kärnan centralt. Protoplasman löper uppåt-utåt i två
smalare strängar, vilka innehåller tunna nervtrådar av mycket stor längd, som tillsammans med stödjevävnad uppbygger våra
nerver. — Bilden till höger visar cellernas utseende i rotspetsen på en växande- planta. I cellerna mitt på bilden framträder
flera kromosomer, som man på preparatet färgat för att visa, att dessa celler här håller på att dela sig.
Detta resonemang har allmän giltighet och innebär,
att om en cell tillväxer och blir för stor, måste den
dela upp sig i två mindre. På motsvarande sätt
gäller, att endast en flercellig organism kan uppnå en
större storleksordning. De encelliga organismerna
(amöbor, encelliga alger osv.) är i allmänhet så små,
att man inte eller knappast kan urskilja dem med
blotta ögat; en organism som kan ses utan vidare är
vanligen flercellig. Dock saknas ingalunda undantag
från denna regel; vissa encelliga alger är mycket stora
och uppnår flera cm längd. Vidare är t. ex. fågeläggets
gula uppbyggd av en enda cell.
Långt driven arbetsfördelning mellan cellerna
De högre djuren och växterna är flercelliga
organismer, de är samfund av celler. På samma sätt som
staten är ett samfund av människor, är alltså
människan ett samfund av celler.
Den primitiva människan kan klara sig själv, skaffa
sig föda, klä sig, bygga sig en hydda, försvara sig mot
fiender osv. För den moderna människan i staten
tillfredsställs dessa skilda behov säkrare och mera
fulländat genom en långt driven arbetsfördelning. På
motsvarande sätt reder sig den encelliga organismen
endast synnerligen primitivt och osäkert och den
flercelliga organismen — cellsamfundet — oändligt
mycket säkrare genom att utbilda olika cellgrupper för
vissa speciella ändamål i organismens tjänst. Hudens
celler t. ex. bildar ett säkert skydd mot yttre fiender,
bakterier, gifter osv., tarmens celler är experter på att
ta upp det värdefulla ur födan, körtlarna på att
producera de nödvändiga enzymerna, musklernas celler
på att förflytta hela cellsamfundet, nervcellerna på
att dirigera hela den komplicerade, stora apparaten.
Hur celler delar sig
Alla celler har förmåga att föröka sig, att dela på
sig ungefär som den encelliga organismen. När en
flercellig organism, t. ex. människobarnet, tillväxer,
sker hela tiden i alla dess organ ideliga delningar av
celler. Hur celldelningen schematiskt tillgår, framgår
av fig. s. 590, den högra bilden. Se vidare artikeln
Fortplantning.
Förutom den skildrade celldelningen, den mitotiska,
förekommer inom växtvärlden ofta s. k.
mångcells-bildning, varvid modercellens kärna på en gång delar
upp sig i flera småkärnor.
Människan utvuxen ur en enda cell
Celldelningen är såsom naturfenomen ett av de
underbaraste som erbjudits människan att studera i
modern tid. Betänk att varje individ är utvuxen ur en
enda cell, den befruktade äggcellen, som utvecklats
endast genom upprepade celldelningar, vilka har tett
sig ungefär såsom i de här återgivna figurerna. De
underbara kemiska och fysikalisk-kemiska processer
som styr dessa celldelningar känner vi mycket litet.
Säkert är vår kunskap om hithörande saker ännu
endast ett mycket grovt schema, och inför frågan om
livets ursprung och natur står vi ännu med all vår
kunskap i hög grad ovetande. Av celldelningsbilden s. 590
framgår, att en dottercell alltid har precis lika många
kromosohner som modercellen.
Kromosomerna, vilka så exakt delas upp i lika
halvor, är bärare av cellens och av individens
arvsanlag. Det faktum att en person har blå ögon eller rött
hår eller är färgblind eller musikalisk ligger
förborgat i hans eller hennes kromosomer. Hur är då dessa
underbara ting byggda?
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
