Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chaucer, Geoffrey — det gamla Englands diktare - Canterburysägnerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604 chaucer
De glada pilgrimerna i Chaucers Canterbury Tales på väg till Thomas å Beckets grav i Canterbury.
DET GAMLA ENGLANDS DIKTARE
Vår mjölnare var storväxt och bastant,
grovt byggd och stark; att det var sant
bevisade han lätt och ofta nog:
i brottning var det han som priset tog.
Han hade breda skuldror, muskler tjocka.
Den tyngsta port han lyfte som en docka,
och dörrar kunde han slå in med skallen.
Hans skägg var rött som rävskinnet i hallen
och därtill brett som bladet på en spade.
Mitt på sin näsas tjocka spets han hade
en vårta och på den en tofs av hår
lik den, som på ett vildsvins öron står.
Han hade svarta näsborrar, och vida.
Ett svärd och sköld han hade vid sin sida.
Hans mun var väldig och var öppen jämt;
högröstad var han, kom med många skämt
som alla gällde synd och otukt blott.
På spannmålsstöld förstod sig mannen gott;
det blev till guld det mjöl han tummat på.
Hans rock var vit och mössan himmelsblå.
Säckpipa blåste han som få personer;
ur staden redo vi vid pipans toner.
Chaucer, [tjå’s9],
Geof-frey (omkr. 1300—1400).
»Det gamla glada England»
(Merry Old England) brukar
man kalla England före
puri-tanismens seger under
Crom-well. Ingen har bättre
förkroppsligat detta muntra och
mustiga England än den
engelska medeltidens störste
diktare, Geoffrey Chaucer. Till
börden var han Londonbo och
deltog som ung i
hundraårskriget mot fransmännen.
Senare gick han i tjänst hos
Edvard III och reste flera gånger
i konungens ärenden till
Italien.
Chaucers resor bragte ho-
nom i beröring med den gryende renässanskulturen;
man har t. o. m. menat att han träffat Petrarca och
Boccaccio. I varje fall har han studerat deras verk
och efterliknat dem i sina egna dikter. I början stod
Chaucer under inflytande av fransk
medeltidslitteratur, senare följde han som sagt italienska mönster,
men mot slutet av sitt liv frigjorde han sig från allt
beroende och blev sig själv. Det var nu (omkr. 1387)
som han begynte sitt storverk, den engelska
medeltidslitteraturens mästerverk, Canterbury Tales.
Canterbury sägnerna
Canterburysägnerna är redan till omfånget ett
ansenligt verk, ca 17 000 verser, och var avsett att bli
mycket större. Tjugonio pilgrimer, som är på väg till
Thomas å Beckets grav i Canterbury, samlas på ett
värdshus, Tabard Inn i
London, innan de ger sig i väg.
Till dem ansluter sig Chaucer
själv och värdshusvärden. Den
sistnämnde föreslår att varje
pilgrim för att fördriva tiden
skall berätta två historier på
ditfärden och två på
återfärden. Så många historier skrev
nu Chaucer inte; endast 23
blev färdiga.
Historierna är av växlande
längd och innehåll, och även
av växlande värde. En djärv
och lustig anekdot står sida
vid sida med en långdragen
och tråkig kärlekshistoria.
Ämnet för historierna har
Chaucer tagit från olika håll: antik
litteratur, riddardiktning, italiensk renässanslitteratur,
österländska sagor, medeltida anekdoter (»fabliaux»).
Men på de flesta berättelser har han förstått att
trycka sin egen prägel och förläna dem något av sitt
fria och franka kynne och sin strålande humor.
Ypperst av allt är dock själva prologen, som med
oöverträffad livfullhet och åskådlighet karakteriserar
de olika pilgrimerna: den gamle tappre riddaren med
sin unge vackre son, den fina och känslosamma
abbedissan, den fete munken med sin kopparröda nuna,
den glade och lättsinnige tiggarmunken, den magre
lärde från Oxford, den brunbarkade
västkustskepparen, den fattige och fromme sockenprästen, den i tal
och later grove mjölnaren osv. En särskilt praktfull
figur är frun från Bath, en änka som haft fem män,
älskare oräknade, och nu är på jakt efter den sjätte.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
