Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chiffer — hobby och hemligt vapen - Chifferkonst i renässansens Italien - Från Richelieus forceringar till modern kryptografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHIFFER 609
Vigenères tabell konstruerades
ursprungligen av den tyske abbén
Tritheim (omkring år 1500), men
utnyttjades för chiffrering med
flera alfabet först av Vigenère.
Chiffreringen tillgår sålunda. I den
vänstra kolumnen uppsökes
nyckelbokstaven och i den översta
raden motsvarande
klartextbokstav. Där linjerna genom dessa två
bokstäver möts inuti tabellen står
chifferbokstaven. Exempel:
SVEASVEAS nyckelord
resgenast klartext
JZWGWIESL chiffertext
Nyckelbokstäverna kan hämtas ur
ett nyckelord — såsom i exemplet
— eller ur en löpande text (t. ex.
en viss överenskommen sida i en
bok).
Chifferkonst i renässansens Italien
Efter greker och romare följde en lång dödperiod
inom kryptografin. De sparsamma chiffer som kan
hänföras till medeltiden är alla av synnerligen
primitivt slag, såsom vokalernas ersättande med visst antal
prickar eller med i alfabetet nästfoljande konsonant,
eller s. k. krumelurchiffer, där varje bokstav i alfabetet
ersattes med något invecklat tecken, vinklar, arabiska
bokstäver, djurbilder och allsköns andra mystiska
krumelurer, vilka antagligen troddes betydligt försvåra
forceringen. Detta är dock ingalunda fallet. Det var
huvudsakligen den katolska kyrkan som begagnade sig
av dylika primitiva system.
Under medeltidens sista skede och den nyare tidens
första århundrade upplevde emellertid kryptografin
en blomstringstid, dock så gott som enbart i Italien.
Republiken Venedig, påvemakten, furstehusen i
Milano, Florens, Modena, Mantua, Siena m. fl. begagnade
ofta utomordentligt fyndigt uttänkta chiffersystem,
vilka, hur märkligt det än kan låta, ännu är långt
överlägsna många av de system man i våra dagars praktik
kan påträffa. Den mellan åren 1591 och 1605
verksamme påvlige chiffersekreteraren Matteo Argenti hade
sålunda mycket noga studerat ett flertal språks
gram-matiska lagar och stavningslagar, de olika
bokstävernas procentuella förekomst i genomsnittliga texter,
bokstävernas s. k. associativa tendenser — exempel på
dylika är i svenskan, att F oftast följes av Ö samt C
av H eller K — m. m. och byggt upp sina chiffersystem
med särskild tanke på att »jämna ut» alla företeelser
som rationell forcering brukar bygga på. Det kan vara
av intresse att erfara, att Argenti ansåg sig kunna
använda enklare chiffer i sin korrespondens med Sverige,
där i likhet med tysk-romerska riket, Polen och
Schweiz »de icke förstår mycket av chifferfrågor».
Det av republiken Venedig grundlagda
upprättandet av ständiga diplomatiska beskickningar hos
främmande makter, ävensom det högt utvecklade
intrigspelet i dåtidens italienska furstepolitik bidrog givetvis
till denna kryptografiska storhetstid, vars
prestationer berättigar beteckningen chifferkonst. I lika hög
grad bidrog emellertid därtill uppkomsten av en
verklig forceringskonst, i vilken flera italienska
specialister var mästare. En av milanesaren Sicco Sjmonetta
författad forceringsavhandling från 1470-talet, som
ännu finns bevarad, lämnar rikliga bevis härför.
Venedigs tiomannaråd ägde i sin tjänst ypperliga
force-ringsspecialister, vilka fick genomgå forceringsskolor
med svåra prov. Den enda olägenheten med det högt
betalda och ansedda yrket var att lösmynthet
straffades med halshuggning.
Från Richelieus forceringar till modern kryptografi
Av grundläggande betydelse för kryptografins
utveckling var även den franske diplomaten Blaise de
Vigenère [visjnäT] (1525—1596).
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
39 A—405843 II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
