Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chiffer — hobby och hemligt vapen - Från Richelieus forceringar till modern kryptografi - Forcering av chiffer med statistikens hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6lO CHIFFER ___________________________________________________________________________________________
Chiffreringsmaskin av modern konstruktion, uppfunnen av
ingenjör Boris Hagelin, Stockholm. Maskinen, på vilken man
skriver som på en vanlig skrivmaskin, åstadkommer ett
komplicerat chiffer av Vigenèretyp.
Under 1600-talet övergår chifferhegemonin till
Frankrike, där särskilt kardinal Richelieus
medhjälpare Rossignol utmärkte sig genom ödesdigra
force-ringar. Under denna tid begagnades huvudsakligen
s. k. koder, dvs. böcker, vilka innehöll dels bokstäver,
stavelser, ord och hela meningar, av vilka det hemliga
meddelandet hopsattes, dels siffertal, vilka utgjorde
textens chiffermotsvarighet. En sida i en dylik kod
kunde ha ungefärligen följande utseende:
k .............. 0758
ka.............. 5397
kan ................ 8802, 2912, 3600
kan inte ......... 1826
kan inte komma 4299, 7787
kanon ......... 9475
kanske ........ 1812
Som synes finns bland siffertalen ingen emot
textuttryckens alfabetiska ordningsföljd svarande
regelbundenhet, varjämte vissa ord eller uttryck med hög
frekvens, dvs. stor förekomst i normala texter, äger två
eller flera talmotsvarigheter att omväxlande användas
efter chiffrörens val. Det finns emellertid många
exempel på koder, begagnade intill och under första
världskriget av europeiska utrikesdepartement, vilka
stod på betydligt lägre säkerhetsnivå än ovanstående,
redan under den italienska storhetstiden kända typ.
1700-talet och i än högre grad större delen av 1800-
talet kan betecknas såom kryptografins
dekadansperiod. Man återföll på allt enklare chiffersystem.
Romantikens dunkel speglar sig i chiffrens invecklade
utseende, varom man tryggt kan säga att ju konstigare
chiffertecknen ser ut, ju enklare och därmed också
lättare att forcera brukar systemet vara. Först omkring
1880—90 infaller den ryktbara »franska skolan», som
med ett halvt dussin förvånansvärt högtstående
chif-ferteoretiker och analytiker grundlagt vad man kan
kalla modern kryptografi, dvs. en på strängt
vetenskapliga grundvalar fotad chifferkunskap.
Forcering av chiffer med statistikens hjälp
Chifferforcering bygger på två huvudsakliga
grundvalar: kännedom om språkliga lagar och analys av
chiffersystemens struktur.
Varje språk har sina lagar, såväl i grammatiskt som
i stavningsavseende. De förra är alltför kända för att
här beröras. De senare påverkar emellertid i högsta
grad bokstävernas frekvens, dvs. förekomsttal i viss
textlängd. Om man upprättar en statistik över hur
många gånger varje bokstav förekommer i en vanlig
svensk text om 1 000 bokstäver, skall man finna, att
A förekommer ungefär 95 ggr, B och C 10 ggr
vardera, D omkring 50 ggr, E cirka 100 ggr osv. samt att
dessa frekvensförhållanden är förvånansvärt stabila.
Liknande statistiska förhållanden gäller beträffande
bigram (två på varandra följande bokstäver), där DE
och EN har de högsta frekvenserna, trigram, där FÖR,
NDE, DEN och AND är vanligast, vidare ordlängder,
där ord på tre bokstäver har dubbelt så hög frekvens
som ord på två eller fyra. Men det är inte nog därmed,
även bokstävernas placering inom orden följer vissa
lagar. På 1 000 svenska ord löpande text skall man
finna, att begynnelsebokstäverna, liksom
slutbokstäverna, är till ca 32 % vokaler och 68 % konsonanter,
medan siffrorna är nära nog omkastade för andra
bokstaven i ord (62 % och 38 % resp.) men ungefär
50 % vardera för näst sista bokstaven. Åtskilliga andra
statistiska fenomen är välkända av
forceringsspecia-listerna.
De statistiska företeelserna används vid forcering
såsom mallar. Känner man det av motståndaren
begagnade språket, vet man också, att den sökta texten måste
innehålla en mängd dylika företeelser. Konsten är att
alltefter chiffersystemets struktur särskilja eller
samordna de olika företeelser i chiffret som man vet eller
förmodar motsvara typiska språkliga företeelser samt
att jämföra de förra med de statistiker man äger och
därur företa identifiering. Man kan jämföra
statistikerna med kirurgens instrumentuppsättning. Alltefter
fallet begagnar kirurgen det eller de lämpligaste
instrumenten, vilka stundom är mycket invecklade, men
ändamålsenliga. Men då är det också nödvändigt att
före operationen ha ställt rätt diagnos.
Vad diagnosen är för patientens riktiga behandling,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
