Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cypern — kopparns och cypressens hemland - Urgammal kulturbygd och modern militärbas - Svenska arkeologer på Cypern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638 CYPERN
Cypern ligger mitt emellan Västerlandet och Orienten. T. v. en gatubild från huvudstaden Nicosia, som ger syn för sägen.
Männens europeiska klädedräkt, cyklarna och reklamaffischerna på husväggen kontrasterar på ett iögonfallande sätt mot det
ålderdomliga basarkvarterets bodar och de båda smäckra minareterna i bakgrunden. T. h. ser vi en kvinna i färd med att baka bröd i
en primitiv ugn. Likadana ugnar påträffas överallt på den grekiska landsbygden och finns i varje detalj återgiven på antika
grekiska vasmålningar.
jade också tidigt på ön. Cypern fick stor betydelse för
de kringliggande länderna och lydde på 1600- till
1200-talen f. Kr. under Egypten. Därefter gjorde sig
mykenskt och feniciskt inflytande gällande, grekerna
bosatte sig på ön, men även fenicier invandrade till
dess östra delar. 715 f. Kr. erövrades Cypern av
assyrierna. Sedan deras välde fallit, växlade ön ofta ägare:
greker och egyptier, Alexanders efterföljare och efter
58 f. Kr. romarna. Från 1192 var Cypern ett
kors-fararrike under släkten Lusignan. Många ståtliga
borgruiner påminner om denna tid. Från 1489 tillhörde det
Venedig. Det turkiska väldet varade från 1570 till
1878, då England besatte landet, som det definitivt
annekterade 1914.
Cypern har utbyggts till att bli en av det brittiska
väldets starkaste stödjepunkter och är huvudbas för
den brittiska flottan och flyget i östra Medelhavet.
Under andra världskrigets för engelsmännen synnerligen
kritiska skede i Medelhavet 1941—42 baserades det
strategiska försvaret väsentligen på Cypern.
Huvudstad är Nicosfa (ca 40 000 inv.). Famagus’ta, en gång
Lusignans residens, har byggts ut till stark flyg- och
örlogsbas; av hamnstäder märks La’maka och
Limas-so’l. Befolkningen utgörs till största delen av
grekiskortodoxa greker.
Under senare årtionden har starka nationella
strömningar gjort sig gällande på ön och krävt Cyperns
förening med Grekland. Vid skilda tillfällen har
missnöjet till och med tagit sig uttryck i omfattande
oroligheter.
Svenska arkeologer på Cypern
Cypern är synnerligen rikt på fornlämningar från
de olika perioderna i öns historia, och stora samlingar
finns, utom i det centrala museet i Nicosia, även i New
York, Florens och London m. fl. Den första
systematiska genomforskningen av landet från dess stenålder
till senantiken företogs 1927—31 av en svensk
expedition under E. Gjerstad, vilken expedition senare
fullföljts av flera svenska arkeologer.
Cypernexpeditio-nen finansierades av en särskild kommitté under
dåvarande kronprins Gustaf Adolfs ledning.
Grävningarna ledde till utomordentligt rika fynd framför allt
av keramik och terrakottaskulpturer. Enligt den i
förväg träffade överenskommelsen fick hälften av
fynden hemföras till Sverige, där de tillföll staten och nu
utgör Cypernsamlingen. Svenskarna på Cypern
utgrävde även fasta minnesmärken från såväl grekisk
som romersk tid, bl. a. ett palats från 400-talet f. Kr.
Öns konstnärliga blomstringstid är senarkaiska tiden
(525—450 f- Kr.).
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
