Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark — der er et yndigt land - Öarna och sunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_______________________________________________________________ DANMARK 65I
Den typiska danska lantgården är en vitkalkad husgrupp med halmtak, omramande en idyllisk och vindskyddad gårdsplan
i centrum.
DER ER ET YNDIGT LAND
Danmark är Nordens utpost mot söder. Till sin
natur är det närmast en del av det mellaneuropeiska
låglandet, till sin befolkning och historiska utveckling
en del av Norden. Över Danmark har många impulser
från kontinenten nått fram till de övriga nordiska
länderna, och i motsatt riktning har vårt södra
grannland ofta förmedlat Nordens deltagande i den
europeiska utvecklingen.
Danmark skiljer också Östersjön från Nordsjön.
Liksom Sverige vänder det sitt ansikte mot Östersjön. Dess
Nordsjökust är jämn och flack, begränsad av
dynval-lar och fattig på hamnar. Så mycket rikare är dess
södra och östra kuster gestaltade. I östra Jylland
tränger djupa vikar, s. k. fjordar, långt in i landet.
Limfjorden avskiljer nordligaste delen av halvön.
Östra delen av Danmark är upplöst i större och mindre
öar, av vilka de större är sönderstyekade av »fjordar»
och sund. Ur ett grunt hav höjer sig mestadels flacka
landområden; havet intar här nära nog samma areal
som landet.
Öarna och sunden
Man får emellertid inte föreställa sig, som man ofta
gör i Sverige, att Danmark är ett flackt land, en enda
slätt. Redan östra Själland har en natur ägnad att i det
fallet korrigera våra föreställningar. Så snart man
lämnat själva kusten av Öresund möter man ett backigt
Storlek. Egentliga Danmark: 42 936 km2 — 4 304 000 inv. (1951).
Om Färöarna och Grönland se särsk. artiklar.
Större öar. Själland, Möen, Falster, Lolland, Fyn, Langeland,
Ærö, Als, Bornholm, Samsö, Læsö, Fanö, Römö.
»Fjordar». På Jylland: Flensborg fjord, Åbenrå och Als fjord,
Haderslev fjord, Kolding fjord, Vejle fjord, Horsens fjord,
Randers fjord, Mariager fjord, Limfjord, Nissum fjord och
Ring-köbing fjord. På öarna: Odense fjord, Isefjord och Roskilde fjord.
Produkter. Vete, råg, korn, havre, blandsäd, sockerbetor,
potatis, rotfrukter, grönfoder och hö. — Smör, ost, fläsk, kött, fisk.
— Cement, porslin, maskiner och fartyg.
Städer. Köpenhamn (huvudstad 975 000 inv., med förstäder
1 218000,1951), Århus (117 000 inv.), Odense (102 000), Ålborg
(80 000), Esbjerg (48 000), Horsens, Vejle, Roskilde, Nyköbing,
Viborg, Rönne.
Kartor se s. 653 samt vid art. Norden.
eller vågigt landskap. Skogbevuxna eller uppodlade
backar höjer sig över dalsvackor, som ofta har
betydande djup. Det finns gott om sjöar och bokskog i
nordöstra Själland. Väster härom skjuter Ros’kilde fjord
och den breda Isefjord långt in i landet, och mot
nordväst sträcker sig det smala revet Själlands odde långt
ut i havet.
Sydväst om Roskilde når det starkt kuperade
backlandskapet, som fyller inre delen av Själland, i
Gyl-denlöves höj upp till 126 m. De södra delarna av ön
har fruktbar lerjord och är till största delen uppodlade.
Själland är Danmarks tätast befolkade provins och har
en fjärdedel av Danmarks städer, de flesta gamla men
små; endast Köpenhamn är en storstad, inrymmande
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
